Hej mitt vinterland…

Eller ska jag säga stånk och stön, ge mig en midnattsbön…

Det har varit så himla fint ute i helgen, men jag har haft så ont i ryggen och rumpan att jag nästintill bara vände mig om i sängen och somnade om. Typiskt tråkigt. För ett ögonblick fick jag för mig att jag fått graviddiabetes, ständigt trött, törstig och kissnödig. Imorgon ska jag till barnmorskan så då får vi se om det bara är en släng av hypokondri och allmänna gravidkrämpor eller om så är fallet. Har någon av er haft det?

Jag hade så klart tänkt måla färdigt den där tavlan, fixa lite skolarbete och ta det lugnt, men inte bara ta det lugnt. I dag sov jag t.ex. tre timmar mitt på blanka dan. Vad är det för hittepå? Sen har jag gått runt här och stånkat och stönat och varit sugen på sötsaker. Jag tror att det blev dåligt för att jag började lördagen med att väga mig, tung, jättetung. Låren har växt ihop och jag ät trött på att bli andfådd bara genom att göra en målvaktsrullning för att komma ur sängen. Men bara 38 dagar kvar till nedsläpp, om vi ska följa statistiken, så nu kan jag gå i ide till dess.

Sen skulle Jocke göra fint i badrummet och fixa med bänkskivan, då visar det sig att den blanka svarta som vi har beställt inte är den som ligger i kartongen, den var så matt att jag blev ännu mattare. Och ännu mer typiskt tråkigt. Jag undrade som hastigast ifall de vi har beställt skivan av inte är medvetna om att de gör business med ett preggo, men Jocke tyckte att vi kunde vänta med att skicka in just det artilleriet och ge dem en chans, innan fredag ska den nya vara på plats. Så är det bara.

Äsch. Jag går och lägger mig igen. Det blir inte bättre än såhär. Veckan som kommer måste däremot bli bra för det händer en massa roliga saker, fikadejter, luciafirande på jobbet, hemma-hos-fotografering och baka julgodis med världens bästa mamma. Sen ska jag ju julpynta också, som tur är har världens bästa pappa Pohlman redan förberett lite. Tur att de håller ställningarna när katten och jag mest ligger sked dagarna i ända…

God natt. Stånk och stön och midnattsbön…

Bara lite lek…

Och så det där med spjälskydd. Jag gillar inte det där med rosetterna. Helst vill jag inte ha något spjälskydd eftersom jag tycker att det är snyggare utan, men jag antar att det är väldigt praktiskt så att den lille så småningom inte böjer till sig mellan spjälorna. Men ändå. Kanske tar bort det innan det är dags att sova där, för att det ska kännas bättre att titta på. Hur som helst så fyndade jag det där igår på Färg & Forms outlet, en dundirng för ett spjälskydd är ändå ett bra pris även om jag som sagt inte är helt nöjd, vad tycker ni?

Sen var som sagt pappa Pohlman på vinden och hittade finfina leksaker och välbevarade barnböcker så nu har jag fyllt på lite i Billy. Dessutom har elefanten fått barn på väggen. Tusen tack w:form för det. Och ja. Jag vet att jag inte skulle visa mer barnrum, men jag kunde inte låta bli. För att inte tala om den där urtjusiga plåtburken med en cirkus på. Tänk vad bra det är med en samlande far, han har det mesta och lite till. Vi skulle kunna säga att han är en väldigt samlad man den där Pohlman. Perfekt med eget loppis som till på köpet är gratis.

Och så lampan i vardagsrummet. Snyggaste sladden som sagt. Nu ska jag styra upp resten av hemmet så att det är fredagsfint till mannen kommer hem. Förresten så målar jag en tjusig beställning som ska vara klar snart, roligt och lite spännande att se vad beställarna tycker sen.

Det var det hela. För nu.
Kram so long!

Pynta i fantasin

Jajamensan, nu är den rackarns kompletteringen inskickad efter två dagars svordomssalva och rastlösa ben under skrivbordet. Bara till att godkänna och trycka på retur så kan jag lägga den kursen bakom mig och fokusera på nästa. Tack. Koda och kåda.

Men innan jag gör det pyntar jag hemmet i fantasin. Nästa fredag kommer nämligen bästa stylisten Anna Mård hit tillsammans med en fotograf, spännande, vet inte riktigt vad det genererar i, men alltid trevligt att få träffa en duktig stylist. Därför tänkte jag leta rätt på julpyntet i källaren och göra fint till dess. Första gången som jag som sagt tycker att det ska bli roligt med ett pyntat hem. Pappa Pohlman har till och med köpt en gran till oss. Och mamma och jag ska baka julgodis nästa vecka. Och, och, och idag fick vi bänkskivan till badrummet och nästa vecka monteras glasskivan till badkaret. Yes asså. Det kommer vara ett komplett hem innan jul. Härligt.

Men som om inte det vore nog ska jag måla den där fina tavlan, den som fortfarande bara är ett presentkort och en skiss på en målarduk. På söndag ska jag leverera den, om inte förr. Så innan Hanna Hellqvist ger mig ett gott skratt kanske jag hinner skissa upp lite mer.

Ovanstående hopkok av jul kommer från Lagerhaus, IKEA, Åhléns och HM. De roliga texterna är från julkort som finns att köpa på Nordic design collective. Och det som inte går att läsa är mest sant.

Egentligen borde man ju köpa julklapparna på mellandagsrean.
Så sant. So long!

Nya tag…

Sena nätter och tidiga mornar, bra att jag vänjer mig innan nersläpp. Men känns aningen roligare och mer spännande att vara vaken tack vare en liten bebis än rastlösa ben och studier. Frukost framför julkalendern och slutspurt på kompletteringen, måtte detta gå vägen.

Vill måla, gräva ner benet i snön och bara titta på när hackspetten och hans kompisar äter frukost utanför fönstret. Men nu känns det som om det finns hopp, även om de största hoppen hittills har varit i mitt arbete. I går slet jag ut enter och delete för att texten hade eget liv och jag som sagt var nära brytet. Idag tar jag nya tag, det här kommer gå fint.

Och skönt att jag inte behöver gå ut om jag inte vill, även om benen vill göra snöänglar så det står härliga till…och ni som måste vara ute i snöyran, kör försiktigt och klä på er ordentligt!
Kram so long!

Fagerfru.nu

Tänk att få bli älskad på city gross en tisdagskväll. Få fina komplimanger bland pastasorterna och retas flirtigt vid mögelosten. Shit vad jag längtar efter den där osten.

Vara gift och lycklig. Gravid och svettig. Känna sig som snömannens storasyster och ändå le brett där jag vaggar mig fram mellan skumtomtar och tonfisk. Vara kär och hungrig.

Skrattar åt mig själv och min uppsyn, bryr mig inte om vad andra där och då tycker, för på insidan är jag så vacker att det nästan ploppar ut. Buffar lite med magen på Jocke och påminner honom om vilken fager fru han har nu.

Han bär matkassarna och jag hushållspapperet. Vi smyger hem på snötäckta gator och sladdar försiktigt i rondellerna. Jocke drar bort skyddet från takluckan och frågar om vi ska ha lite mysigt när vi åker hem. Snöflingorna viner förbi ovanför glasrutan och iskristaller bildar drömska stjärnor.

Det är vardagskärlek och jag blir alldeles varm inombords, mätt så småningom och nästan klar med min uppsats. Det blev allt en bra tisdag ändå, fast jag trodde att jag skulle få fnatt.

God natt!

Dålig egenskap

Jag ska komplettera ett arbete till skolan. Ingen big deal egentligen. Men nu är jag på bristningsgränsen för att formatmallarna lever ett eget liv och mina restless legs under skrivbordet vill bara att jag hänger upp boxningssäcken så att jag kan få sparka av mig en rond eller två. Samtidigt som min älskade bebis gör sig påmind med lunchgymnastik i magen börjar jag fantisera ihop babyplagg som ska packas ner i den där förlossningsväskan. Viktigt att det matchar ju. Haha.

Och som av en händelse lugnar jag mitt utbrott med att besöka Lindex hemsida och shoppa loss lite ur deras samarbete med Littlephant. Dåligt. Jättedåligt. Särskilt med tanke på gårdagens input om mammaekonomin… Men det känns bättre för stunden och lillen kommer ju bli vrålsnygg som ni ser. Men svordom. Det där är ingen bra egenskap. Varken svordom, bristande studiekaraktär eller slösa. Önskar jag hade lite mer av min brors välstrukturerade studiesinne, men nä.

Eftersom jag ändå delar med mig av min dåliga egenskap så kan jag säga att man får 10% rabatt om man köper kläder från Littlephant i Lindex onlinebutik. Så är det med det.

Bäst att gräva fram en chokladkaka, ta tjuren vid hornen och göra klart arbetet så att nästa kan påbörjas…

Wish me good luck.

Mera gravidsnack…

Foto: Adorable moments 

Vi har varit på föräldragrupp idag. Om förlossningen. Som sagt, jag är inte helt bekväm i att få ut den lille krabaten, blir jag ens det i tanken eller är det bara att förlita sig på att kvinnokroppen är till för detta ändamål och sedan skita på sig och inse smärtan när jag väl befinner mig på mittlinjen för nersläpp? Eller hur ska jag tänka?

Jag vill helst inte ha epiduralbedövning (den där bedövningen som sätts i ryggen likt en lång liten vattenslang), jag vill insupa lustgas och böka runt där på bästa möjliga naturliga sätt. Men sen har jag förstås ingen aning om vilken smärta som väntar och vilket hormonstint monster jag eventuellt kommer att bli. Men om eller när det inträffar så litar jag på att barnmorskan kan ge mig det jag kan tänkas behöva och att Jocke, detta till trots är världens snällaste och mest förstående man som masserar mig hårt och peppar mig till jag ber honom hålla käften. Är det så det fungerar?

Förhoppningsvis är det ju en si så där sex veckor dit så jag hinner nog både läsa på lite mer och oroa mig lite mindre innan det är dags. Eller tvärtom.

Nu är jag i v 34. Jag är trött som en gnu som blivit jagad på savannen, men givetvis road av aktiviteten i magen. Därför går jag och lägger mig igen, ignorerar kylan utanför fönstret och drömmer mig bort till ett soligt och varmt Öland. Nästa gång vi är där är vi tre…

Sov gott vetja!

Preggopeng – ja tack!

Jag har ju glömt att berätta att jag fick rätt till gravidpeng. Preggopeng. Gött mos. Det känns ändå som en seger även om det var en aning utdragen process. Men i fredags fick jag besked om det och gjorde high five eftersom jag har förstått av mina andra kollegor att det kan vara väldigt svårt att få inom förskolan. Lite som ett lotteri tydligen.

Konstigt med tanke på att min uträkning utifrån statistik visade att jag som pedagog på en småbarnsavdelning lyfter ca 800 kg per dag och då gör jag inte mer än någon annan. Så tack försäkringskassan för att ni förstår att det frestar på att vara lyftkran på dagis, även om jag så gärna hade arbetat med de små liven.

Och i skrivandes stund sitter jag i telefonkö hos försäkringskassan, de kör nämligen inte med en överföring till min bank utan skickar en lapp med utbetalning som dessutom kostar 25 kronor att lösa in, trots att jag i fredags när jag pratade med en handläggare försäkrade både henne och mig att jag hade angett mitt kontonummer.

Men tjaa, vad ska man säga, är det x antal handläggare som arbetar med allas ärenden så förstår jag att det blir lite krångel, men det ska väl ändå inte jag betala 25 kronor för? Nu när jag sannerligen får vara rädd om pengarna. Happ.

20 minuter i kö, jag började på plats 163, nu är jag på plats 35, det var först 49 handläggare som arbetade för att hjälpa mig och nu är det 45, det finns hopp. Dagens ärende, jag undrar såklart varför de inte satte in min första efterlängtade utbetalning på mitt konto…

Det är en spännande framtid att ha en stormig relation med försäkringskassan, men ack så tacksam för att jag lever i Sverige och har tillgång till denna försäkring. Så det så. Bara lite ovan att bli missförstådd om vartannat. Men preggopeng – ja tack!

10 minuter senare. Kontentan, försäkringskassans slarv kostar minst 25 kronor. Jahapp. Då vet vi det, bara till att gå till ICA och ta ut pengarna, betala 25 kronor och sen gå till banken. Vuxenpoäng eller pensionärsvarning? Nästan lika smidigt som en banköverföring, särskilt med tanke på att jag går med myrsteg. Ha. 

Reklampaus

Det där med kodningen av hemsidor är som grekiska för mig, men jag tragglar vidare. Däremot lyckades jag få ihop den andra uppgiften, den ser ut som ovanstående. Och nu när jag knåpade ihop den och ändå försöker klara även den här kursen så ser jag ju redan nu att det skulle kunna bli en ny hemsida. Fast den jag har tycker jag ju väldigt mycket om. Förstås. Bara vetskapen att jag skulle kunna bygga en själv gör mig dock lite förväntansfull. Men cirklarna skulle kunna bli knappar och det här skulle kunna vara startsidan, säkert det som är tanken med kursen, att det är vad det ska bli, en hemsida.

Nåväl. Jag är i alla fall nöjd över att jag lyckades få ihop presentationen, den är gjord i Flash och förmodligen inte helt korrekt, men en bra början för kommande vektorgrafik. Heja mig!

Söndagslunk

Egentligen försöker jag koda hemsidor och lära mig mer om Flash. Men det går väl sådär. Som ni förstår. Börjar även där inse mina begränsningar, men äsch, jag måste ju få prova. Men nu när jag trött, tung och har rastlösa ben är jag mest intresserad av att ta till mig information om förlossning och barn, måla tavlor och sova, inte jättefokuserad på html-koder och kurvor, även om jag vill lära mig och tycker att det är spännande så räcker banne mig inte den vakna tiden till.

Så för att ignorera min dåliga studieteknik startade vi dagen på bästa sätt med adventsfrulle hemma hos Moder Tereza och hennes man. Julskinka och glögg. Mumma. Och innan jag visste ordet av gick vi till Wadköping och frös om nästipparna och kollade in julmarknaden. Alltså, jag säger som Kitty Jutbring, jag går som en pingvinpappa med ägg på fötterna, det går fasen inte fort och jag vaggar mig nästan fram nu. Men jag kommer framåt, även om gång inte är min bästa gren för tillfället.

Sen förträngde jag html-koderna ytterligare och följde med mannen till stugan, skulle bara kolla läget, läget var mycket snö och brevlådor med snömössor. Fint och kallt. Och till sist mat hos Karlssons catering och en hel låda full av barnböcker. Älskade pappa Pohlman hade gått upp på vinden och gjort lite fynd, så nu kan jag fylla några av de tomma gula hyllorna i lillens rum. Yes asså!

Och snart är det Solsidan och jag äter lussekatter. Det går bra nu, med allting annat än html och restless legs, och det får jag ändå se som relativt bra.

Kram so long!