Ulum dalska

Jag har en dalahäst tatuerad på armen, den är för att hedra mamma och min släkt från Blyberg och Älvdalen i norra Dalarna. Och älvdalskan, googla ljudklipp på det och du undrar var du hamnar?! Så coolt eget språk. Jag kan förstå men tyvärr inte prata. Läge att gå en språkkurs? Skoja, mitt huvud håller ju på att självantända som det är utan ulum dalska.

Förra helgen var vi på släktträff där. Kusinträff i Älvdalen och hela bunten i Blyberg. Det var fint och sommar och samma bilar som kör fram och tillbaka genom byn och tålmodiga ungdomar utan mobiler i handen och mindre mygg än hemma. Vi fick ha Best på hotellet med heltäckningsmatta och jag kunde inte sova för jag trodde att han skulle kissa och bajsa i ett hörn. Det gjorde han inte.

Vi gick upp för blyberget (obs ej att förknippa med blygdbenet) där porfyren flödar och branterna vara hala med gamla skosulor på torkade barr, utsikten magisk och hunden pigg. 525 meter över havet på dess topp.

Vi träffade alla kusiner och ättlingar och sysslingar och släktingar. Vi var kanske en sisådär tolv dussin. Coolt ju. Dalälven var spegelblank och hotellet lika fräsigt inrett som senast. Jag tänkte att nästa gång jag kommer dit tar jag med ett gäng av mina egna gamla prylar och stoppar in lite här och var, ingen kommer märka.

Då vet du. Var är din släkt ifrån?

Också, klipp från www.siljannews.se; 1853 föddes Per Isaksson och 1858 hans hustru Margreta. Nu har det gått 170 år sedan Per föddes och då bjöds det på riktigt stor släktfest i Blyberg. Totalt var det 160 ättlingar till Per och Margret som möttes till stor släkträff i Blyberg. Den äldsta deltagaren var 90 år och den yngsta tre månader. Mest långväga släktingarna kom hela vägen till Blyberg från Kanada.

Kommentera