För ett ögonblick hade jag uppenbarligen glömt bort vad tålamodskrävande det är att få lådorna i rätt linje när jag ska bygga ihop IKEA skåp. För nu har jag försökt igen. Jag har sagt det förr och jag säger det igen. Var du på bristningsgränsen redan innan men blev lurad av exempelvis Martin Timell för att det ser så jävla enkelt ut att bygga allt i hela världen, själv, så avstå. Lägg till lite extra pengar och köp något som redan sitter ihop, där du inte behöver krångla dig in i fällknivsliknande ställningar för att skruva fast diverse lösa artiklar som så småningom ska bilda ett skåp med lådor. Är du dessutom gravid, förkyld och har en förkärlek för räta linjer så tycker jag att det är direkt korkat. Därför struntar jag i det där nu.
Fast det är klart har du tålamod så att det räcker och blir över, är varken förkyld eller hormonstinn och gravid så är det klart att du kan ge det en chans, men jag klarar det inte. Skruvar och skruvar och lådjäveln hamnar i alla fall inte i linje med de andra lådorna. Så snälla rara, ge mig stryka. Och självklart är inte lådfronterna babyblå, bevare mig väl, det är bara så att jag inte har tagit bort plasten än eftersom jag bökar så ininorden. Luckorna är vita och högblanka. Äsch.
Lika bra att jag går och lägger mig och tänker på något annat ett tag. Ett tag till i morgon ungefär.
Under tiden som jag har reflekterat över det interaktiva systemet biltvätt samt tagit en powernap efter nattens homestyling så har rörmockar-Rikard och the handyman Jocke styrt upp en del grejer i badrummet. Heja, heja.
Den snygga blandaren förgyller badrummet, duschen fungerar och handdukstroken är på plats, elementet är borttaget och nu ska väggen byggas på och isoleras innan den också blir kaklad och klädd av en bänk med förvaring på underkroppen. Och sen resten. Joråsåatt. Det går bra nu. I alla fall för badrummet.
Jag ska studera vidare innan det vankas kräftor till middag. Dessutom har en spjälsäng vid namn Ulla flyttat in, mer om det senare. På återseende gott folk!
Som ni förstår är det inte bara att lägga ett tak, trolla med knäna och så hoppsan Kerstin så sitter nya stuprör på plats och teglet ligger flott i raka rader. Nej, nej. Även om jag inte gör mycket i just det här projektet så kör jag ju som sagt den där tegeltransportören och drömmer om hur fint det kommer bli sen, sen när det är klart. Då ska jag nämligen spegla mig i stuprören. Nästan.
Jag drar vridet till ett och tar emot pannor på löpnade band som sedan staplas på hög för eventuella framtida byggen som kräver just tak och då gärna med tegelpannor på. De pannor som är extra fula slängs på tippen så igår morse innan jobbet möttes pappa Pohlman och jag på tippen och som sagt kastade ett stort lass historia. Kärran var rätt tung när jag begav mig och skåpbilen full av gammal läkt. Läkt är för er som inte riktigt har koll (jag har heller inte så jävla mycket koll på takläggning), pinnarna som ligger under pannorna och som såldes pannorna ligger på. Man kan ju liksom inte bara lägga pannorna på pappen…
Det jag egentligen vill komma till är att det görs val även när ett tak ska renoveras. Det ska väljas färg på stuprör, om det ska vara plåttak någonstans och vilka pannor som blir bäst. Som sagt. Sjukt moget med hus. Vi har valt tegelpannor och zinkstuprör. Först funderade jag på hur det kommer bli med kromade husknutar, men sen tänkte jag att det kommer bli fint som snus. Både Wilma och jag kommer kunna stryka oss runt knuten och nästan spegla oss i rören. Vad tror ni om det? De stuprör som fanns innan och som nu ligger kors och tvärs på gräsmattan var blygsamma och försökte gömma sig i fasaden. Klart att stuprören vill vara stuprör och inte gömma sig i fasaden, aluzink it is.
Och nu behöver vi inte prata mer om tegel, zink, stup och rör förrän taket är klart och jag kan visa bilder på hur jävla bra det blev.
Foto: Ekenäs gård
Skrivet den 3 juli 2012 i kategorin
Renovera mera |
Kommentera
Obs. Mina bilder får inte kopieras och användas utan min tillåtelse! ©Eva Hjortsberg
Inredning blir utredning som blir ett ställningstagande utan dess like. Precis när pryttlarna har kommit till mer eller mindre rätta i huset lastades ett pussel av pinnar och plankor av på ena sidan tomten och på andra sidan några pallar pannor, papp och läkt. Här ska med andra ord bytas tak. Roligt tänker ni, och gud vilken tur att inte vi behöver lägga om taket älskling, tänk vad jobbigt.
Ja, så må det vara, men när taket legat på sen husets taklagsfest 1923 och det droppar in lite på vinden så är det banne mig dags. Egentligen skulle det gjorts innan allting annat, men vi var inte jättesugna på att bo i huset så som det såg ut innan. Och att låta det gamla taket ligga kvar tre månader till, det gör nog varken till eller från på vattenmängden i hinkarna på vinden. Så nu är vi igång. Hittills bara Jocke då jag försökt vara en god fru och främst försökt kurera mig från den här enligt mig alldeles för långdragna förkylningen. Förstås.
Men snart så är jag med i matchen igen och plockar fram mina skills sen vi la tak på stugan. Och sen, sen när det blir höst, då ska jag njuta av att jag bo i hus. Njuta ordentligt. Vara frisk och lugn och mindre rastlös. Även om det sistnämnda förmodligen inte kommer ske, eventuellt om jag tar medicin för överaktivitet…
Skrivet den 29 juni 2012 i kategorin
Renovera mera |
Kommentera
Obs. Mina bilder får inte kopieras och användas utan min tillåtelse! ©Eva Hjortsberg
Soffan innan.
I dag har vi styrt upp lite mer i hemmet. Först en tur till IKEA och sen hemmafix. Jag invigde syrummet och sydde ett överdrag till kökssoffan som vi köpte på Blocket för några veckor sen. Eftersom jag är en samlartant så hade jag stuvbitar i mitt tygskåp så att det både räckte och blev över när jag skulle välja sofftyg. Det är ju visserligen bara locket som har en klädsel, men ändå.
Och när vi köpte den där soffan så var det lite vemodigt på något vis. Det var ett äldre par som hade sålt sitt sommarställe som de hade haft i 30 år, där soffan hade varit med lika länge. Damen satt i soffan när vi kom och ville knappt går därifrån förrän vi bar in den i bilen. Lite sorgligt. Och jag tyckte synd om paret och särskilt om damen, som om jag snodde hennes soffa fast jag betalade. Och när vi åkte hem med soffan i bilen tänkte jag att det vore taskigt att måla den välavlutade soffan för att inte göra damen besviken.
Fast nej. Den skulle inte passat i vårat kök om den hade varit som den var när vi köpte den. Så därför målade vi om den svart och sen sydde jag alltså ett nytt överdrag av stuvbitar idag. Och jag är så förbannat nöjd, klappar mig på axeln och säger högt till Jocke, det här är tamigtusan den finaste kökssoffa jag har haft.
Jag har inte haft någon annan och vill nog inte ha någon annan i framtiden heller. Så förhoppningsvis kan den stå i köket hos oss nu i 30 år. Och gissa om jag längtar efter att få lägga mig där efter en god middag… Jomenvisst.
Ett hörn av syrummet innan…
Samma hörn efter, och så resten…
Innan vi flyttade in i huset vet jag inte riktigt om det här rummet ens användes till något särskilt eller om det bara var en transportsträcka för att komma till badrummet. Där fanns som ni ser en tapetkombination som jag inte riktigt hade tänkt behålla.
Jag visste inte heller till en början vad rummet skulle få för funktion. Jag visste att Billy den gula skulle bo där och det fick bli utgångspunkten. Och nu är det alltså ett gult syrum. Så, vad tycks?
Eller en röd Bumling som pricken över i:et så att säga. Rackarns snyggt blev det. Den röda tråden hänger lampan i. Just den sladden kommer jag inte ihåg var jag har köpt, men nu finns det som ni vet textilsladdar i olika färger lite varstans. Tex på Clas Ohlson och Lagerhaus.
De två sista detaljerna som är i görningen till köket är kryddhyllan och en pall. Sen önskar jag mig som bekant en kökssoffa som jag kan lägga mig raklång i när jag är proppmätt och belåten. Sen är det tydligen så att man aldrig blir klar när man har hus. Men hyfsat klara kan vi ju bli.
Nu är i alla fall köket förgyllt med en gigantisk färgklick. Har jag sagt att diametern är 60 centimeter på lampan? Pretty big alltså.
Tycker ni inte att det börjar bli dags för lite före- och efterbilder gällande renoveringen?
Jag tycker att det är på sin plats. Det är hur som helst en jädra skillnad sen vi fick tillgång till huset. Och det var precis två månader sen. Eller nja, vi skrev på pappren den 8:e mars, men fick nyckeln den 12:e. Så det är ju nästan precis. Och även om det såklart saknas en del innan jag ska vara nöjd med helheten så ser ni ju i alla fall den magiska förändringen, eller tycker ni att det var bättre innan?
Först ut är som ni ser köket. Där den gröna väggen är ett minne blott, gardiner är inget som finns, däremot skitiga fönster med gula fönsterkarmar. När jag ser bilderna kan jag fortfarande inte riktigt förstå att det där gamla köket har jag rivit ut och det nya fina från Marbodal har jag satt upp. Jag och min älskade händiga man.
Och det som saknas är som ni vet bland annat Bumlingen, lull-lull och den där kryddhyllan som jag budade hem från Tradera. Men det är en annan femma…
I dag har jag ägnat mig åt det gula rummet. Skruvat ihop Billy, ställt dit psykologschäslongen, fyllt skåpet med tyger, monterat ur farmors symaskin ur bordet och ställt symaskinen hos Billy, inklusive bruksanvisning. Och så har jag Ernstat lite, plockat in äppelkvistar, fantiserat om skrivbordet och tagit en powernap i psykologschäslongen.
Snart kan jag ta emot tidsbokningar för gul syterapi också…
Äntligen tittar solen fram efter en veckas regnperiod. Fast det är klart att allt blir grönt och skönt, min misstänkta pollenallergi försvinner för ett ögonblick och barnen på dagis älskar att hoppa i vattenpölar, så, så tokigt är det inte med regn. Men strålande sol är ju alltid mer upplyftande, det måste jag ju säga.
Jag har dessutom fått för mig att jag ska kunna få basilika från en sån liten kruka från mataffären att överleva med en kompis i en större kruka. Det ska bli högst intressant att se om jag lyckas. Det här med gröna fingrar tycks inte vara något jag är begåvad med. Nämligen.
Annars så har soffan fått två fina kuddar från 10 gruppen, TAMTAM pallen som jag vann är hemma och golvet i det blivande gula syrummet har blivit målat, samt trappräcket och golvet utanför sovrummet. Fler bilder som inte är tagna med mobilen kommer förstås senare.
Och som sagt, det blir bättre och bättre dag för dag.
Hoppas att ni får en fin dag i söndagssolen!
