Åksjuk på tåg, skulle behöva en drog. Fina fasader och nya eskapader. Ordersystem och dataproblem. Inte dricka öl, nej, nej, bara fotografera en pöl. Middagstugg med Cesarsallad som en dietbugg.
Göteborg några dagar, plugga på Inputs lagar. Få fyrkantiga ögon, nya erfarenheter och lära mig hur många bord det går på en meter. Ungefär, det är väl lite så det är. Häng med kollegor på avenyn och solsken på hyn.
Utnyttja hotellets gym och känna mig grym, egentid så att jag nästan blir timid. Ordrar, offerter och låsasaffärer, rätt mycket mackapärer. Det finns hopp även om jag ibland tycker att jag får hjärnstopp. Trycka hit och trycka dit, siffror och procent bit för bit. Jag ska bli en fena på balans och inte bara vara ett Inputfans…
Jamen hej! Du kom hit ner i alla fall. Jag blev nämligen lite rädd för att datorn skulle krascha med tanke på bildbomben, eller att du fick musarm på grund av allt scrollande och var tvungen att luta dig tillbaka i Ägget från Fritz Hansen, ta en stödvila hos Lilla Åland från Stolab eller rent av slänga dig i en skön soffa från Blå Station…?
Jag menar, jag provade allt när jag var på mässan i måndags så jag blir inte ett dugg förvånad om du gör detsamma, torkar ha begäret av pannan, fingrar snällt på de olika materialen och förslagsvis vinner på lotto, bokar in mig för en affärsuppgörelse innan sommaren och låter några raringar flytta hem till dig.
Eller så tittar du bara in här i etapper om det här blev för övermäktigt.
För det där med att välja ut finheter för ett och samma inlägg var inte helt lätt. Därför tryckte jag in knappt två tjog skönheter från mässan och hoppas att dina ögon inte blivit fyrkantiga av alla intryck utan att du precis som jag gläds åt den goda designen, färgerna och formerna.
Och vad var det jag sa, jag gick bananas. Jag blev sprallig som ett litet barn med socker i kroppen, flanerade med kameran, kände och klämde på materialen och möblerna. Gick på en hälsningsturné hos viktiga leverantörer, blev lite svettig och fick längt till vad som komma skall och fick ansikten på kunnig personal som sedan ska lära mig ett och annat om det ena och det andra inom inredning för offentliga miljöer, kontor, skolor och dylikt.
Om jag fick välja skulle jag också vinna på lotto och låta ett gäng raringar flytta in hos oss, men innan dess håller vi oss på mattan, låter hemmet visas upp i Örebroar’n inom en snar framtid och hoppas på att dammråttorna flyger sin kos när det är dags för fotografering…
Här kan ni läsa mer om mässan.
Ja, som sagt. Karriärbyte. Det känns förstås otroligt spännande att jag ska få lära mig en helt annan bransch och få anta nya utmaningar. Och visst kan man tycka att det är utmaning nog att tygla 19 fyraåringar, men att försöka tygla min kärlek för kreativa lösningar och inredning är minst lika utmanande. Så äpplet faller väl inte så långt ifrån trädet, eller vad man ska säga…
Och lika mycket som jag längtar efter att få klä mig propert, ha välkammat hår och vara aningens sminkad, lika mycket kommer jag förmodligen sakna mjukiskläderna, hår som blivit rufsigt av små fingrar som lekt frisör och sandiga kläder från en förmiddag i sandlådan. Jag kommer sakna alla härliga ungar, att få vara indian på arbetstid, rastpromenaderna i Venaskogen och kockens goda mat, mina sköna kollegor och arbetet med barnen ute i naturen.
Men det kliar i fingrarna och skaver i hjärnan efter egen personlig utveckling. Och visst vet jag att det inte bara är designklassiker som jag kommer handskas med, ohja. Jag ska lära mig rabbla standardmått på diverse arbetsbord som värsta pluttifikationstabellen, få lära mig rita upp projekt i datorn och plugga in ergonomiskt korrekta egenskaper för den bästa kontorsstolen.
Så innan jag klär på mig dräkten, kammar håret och sätter mig i Input Interiörs skolbänk ska jag vara en finurlig fröken för 19 livliga fyråringar ett tag till och jag ska göra det på bästa frökenvis…
Och förresten, tusen, tusen tack för alla lyckönskningar!
I fredags när vi var på mingel på Input Interiör så hade de en klurig tipspromenad med finfina priser. Det första som hände efter att jag hade fått min tipskupong var att Frank stoppade den i munnen och tyckte att den var hans. Okejdå tänkte jag och fick som tur var en ny av personalen. Och nej, han svalde förstås inte, men han latjade med den under tiden som vi var där.
Sen gick vi runt där bland designmöblerna och letade frågor, kånkade på Frank så svetten rann och försökte ta in information om de olika smarta lösningarna på möblerna för att kryssa oss till alla rätt. T.ex. fanns det en stol som var gjord av 300 aluminiumburkar, där snackar vi återvinning eller ett tjusigt bord med namnet ”don’t leave me” från Hay som fiffigt nog hade ett handdag på sin topp.
Och innan vi skulle lämna in våra tipskuponger så hjälpte jag Frank att fylla i sin, han hade ju ändå varit delaktig på sitt sätt, tuggat på stressbollar och krafsat på färgglada mattor.
Så i förrgår så ringde en glad donna från Input Interiör och meddelade att hon hade en skrynklig lapp i sin hand, nämen, har Frank vunnit sa jag då. Mycket riktigt. Och inte vad som helst utan en übertjusig hängare från Offecct, en K-line ”som ska öka känslan av belåtenhet och omsorg i mötesplatser”, perfekt (nu kan man tro att det skulle vara trampbilen eller stolen med tanke på bilderna, men jag var ju som tvungen att göra lite hittepå i garaget).
Franks första vinst blev alltså en hängare där man kan spegla sig i foten, leka brandmansstång på stålet och hänga fina grejer på hornen. Tur att Frank var med, annars hade den där hängaren bott hos någon annan nu…
Tack så mycket Input Interiör och Offecct för det utmärkta priset!
Efter den enastående morgonpromenaden så piffade Frank och jag till oss för mingel, vilket inte hör till vanligheterna. Men idag var vi inbjudna till Input interiör på Aspholmen tack vare Benny, Jockes kusin. Han ordnade så att Frank och jag fick lufta oss lite bland piffat fredagsfolk och designklassiker. Trevligt, väldigt trevligt och aningens svettigt.
Men innan vi ens hade kommit in i den ljusa lokalen möttes vi av en hållkäftensnygg Corvette. Ge mig stryka, eller ge mig bilen, det skulle också funka. Vems den skönheten var är oklart, men har man en sådan röd goding så tar jag för givet att man får ställa upp på bild, man som i bilen alltså. Ja jäklar.
Väl inne på Input interiör blev jag glad över att få träffa på så många tjusiga designklassiker och stifta bekantskap med nya raringar som så gärna skulle kunna få flytta hem till oss. Men det kommer inte hända än på ett tag, en lottovisnt senare och saken är biff. Till dess får jag gotta mig i kataloger och fantisera om hur det skulle vara om jag var inköpsansvarig på Landstinget, jisses vad flott det skulle vara då. Varenda vårdcentral skulle vara en dröm.
Förutom alla tjusiga möbler så var det fullt av kunnigt folk som undrade vilket företag vi kom ifrån, vi som i Benny, Victoria (matplatsen) och jag. Benny fick presentera sig och vi andra följde med för den goda designens skull. Frank var lika livlig som vanligt och höll låda, gungande gungstol och sprattlade sig hit och dit i famnen, därav det aningens svettiga inslaget.
Nåväl. På deras hemsida kan man läsa följande; Input interiör är Skandinaviens ledande fristående inredningskoncern med en unik kompetens inom inredning av kontor, hotell och restaurang, skola och utbildning samt vård och omsorg.
Ja så är det med det. Tjusigt var det. Nu är det på med myskläder, av med klackskor och fram med dammsugaren.
Hoppas att er fredag är fab!
