Yrsel pyssel

Ja vad ska jag säga. Pappa säger att jag ska säga nej, att huvudet är fullt fast jag inte tycker att jag gör så mycket, att det är därför jag är lite yr. Mamma har alltid sagt att jag ska gå fort och se glad ut, då löser sig resten.

Fast det är klart, ett ofärdigt kök som skaver i bakhuvudet och kreativitet och jobbuppdrag som kliar i pannloben kanske krockar med varann så att det blir yrsel av hela paket. Och då spelar det nog ingen roll hur fort jag går med Frank i vagnen och hur brett jag ler.

Jag inbillar mig väl att jag tar det lugnt, men det är tydligen bara skumraskaffärer med mig själv, för när det väl kommer till kritan så ligger jag väldigt sällan på soffan även om det inträffar oftare nu än innan Frank kom till världen så är jag som sagt rastlös till min natur.

Därav dagens yrsel pyssel, en tavla till hallen toppat med körsbärskvistar och ett utskrivet foto på Frank. Med andra ord en alldeles lagom fredagsaktivitet under tiden som Frank sov i vagnen, trots yret i pannloben och bristen på soffläge. Men även om jag kan vila så hittar jag på en massa måsten, det är väl onödigt.

Så pappa Pohlman, jag ska försöka säga nej, sänka kravnivån och sen gå fort och se glad ut.

Men nu ska jag sova på riktigt.
God natt. Eller god morgon!