Typiskt tråkigt

Nu kan man ju tro att garagebygget står still eftersom jag inte lagt upp några bilder på ett ögonblick. Men när jag kommer på att jag ska dokumentera dagens arbete har solen gått ner och ta kort med blixt tycker jag är tråkigt.

Och idag är hela bygget typsikt tråkigt, för det står faktiskt still. Eller bygget är inte tråkigt, Jockes arm är förjävla tråkig. Den har nämligen råkat ut för en liten olycka. Han är en man med stort hjärta och vill bl.a. hjälpa andra genom trombocytgivning. Jag har förstås ingen ordentlig koll på trombocyter men processen när man lämnar är ungefär som vid plasma, om ni vet. Trombocyter är våra minsta blodkroppar som vissa kan behöva kvickt som attan och som bara håller sig färskt i ett dygn. När man lämnar det så får man liksom tillbaka det andra beståndsdelarna i blodet och idag när Jocke skulle dra sitt strå till stacken, så att säga, då blev det galet.

Sköterskan hade uppenbarligen stuckit fel och blodet som skulle tillbaka hamnade bredvid venen, inte bra, med andra ord fick Jockes vänstra biceps en lårkaka. Smidigt. Armen svullnade upp, han fick kylpåse och ordinerad vila. Bra tajming må jag säga. Som kompensation fick ha tyvärr inte med sig någon annan snickare så därför har bygget stått still idag, han får nämligen inte använda armen. Alls.

Men nu är det bara panel på framsidan som saknas och så har vi fått en plåt monterad ovanför där garageporten ska sitta och imorgon är det jag som blir kompis med hammaren och spikar panel. Den enarmade banditen får agera arbetsledare åt mig och lekledare åt Frank, sen ska vi se att vi är igång igen…

Kommentera