Trädgårdsnissa

Kvällens träningspass på gymmet byttes ut mot en övning i att klippa äppelträd vid huset. Det gäller att ha bra nypor för att få fatt i både grenarna och sekatören. Jajamen. Det gick väl sådär måste jag säga. Jag klippte av grenarna som pekade rätt upp mot himlen, precis så som pappa Pohlman sagt. Men det var ju grenar överallt, som stack hit och dit och det blev en definitionsfråga om vilka som växte uppåt.

När jag inte längre kände fingertopparna och tårna så ansåg jag mig klar. Ett äppelträd av sex möjliga får nu anses vara färdigt. Nästa tar vi när det är strålande sol och plusgrader.

Ibland är det bra med infall, men jag tycker ändå att de är som bäst för utomhusaktiviteter när det är strålande sol och plusgrader. Men vad gör jag inte för mannen, vill han göra äppelcider i höst och prompt blir sugen på att klippa träd en kylig måndagskväll så är det bara att hjälpa till så gott det går.

En ny lärdom och en insikt i att vi snart har en egen trädgård, med träd som behöver kärlek för att kunna skörda frukt…

Förresten, så säger äppelproffsen som jag känner att man kan klippa träden hela mars och till mitten av april. Eller på hösten om man känner för det. Om ni funderade på det. Alltså.