Tacksam torsdag

Inte nog med att Karlsson catering har kommit med en ny ranson matlådor, de tog även med sig en sprillans ny dammsugare, som tydligen fått bäst i test av råd och rön. Jo jag tackar ja!

Den ska tydligen vara så tyst, så tyst. Kanske att jag kan städa på helgmornarna när jag är vaken och rastlös samtidigt som mannen tittar med ett öga och undrar vad det är för fel på mig innan han somnar om igen. Så kan det nog bli. Det vore bra för hemfriden, om dammsugaren och jag kan smyga ikapp på lördagsmornarna. Eller nåt.

Och den där bänkskivan har fått återvända till sin stenverkstad för att bli ersatt av en ny med en diskho på perfekt mått mätt. Så det ordnar upp sig. Mått. Mätt. Plätt. Lätt. Tung.

Och hjorten. Den finfina hjorten. Likdelarna är utspridda bland wellpapp och frigolit. Örat har thaiboxaren här hemma bitit av likt Tyson och jag har redan bokat en ny hjort från uppfödaren. Dock tar det ett tag innan den är rumsren och klar för leverans. Men som ni vet, den som väntar på något gott väntar alltid lite för länge. Så jag väntar, Bobby väntar och kontoret väntar.

Vi väntar på lite allt möjligt. Men jag är så otroligt tacksam att jag nästan blir tårögd när jag tänker på hur fantastiskt bra jag har det i ett villaområde taget som ur en saga av Astrid Lindgren, med en man som kan så mycket och gör hemmet så fint och med en katt som rullar ihop sig till en boll i mitt knä och värmer aprilvädersfrusna lår…

En tacksam torsdag så det förslår.