Still preggo…

v 11- 3:e juli 2012

Jag är fortfarande gravid, även om jag börjar bli lite osäker. Har varit förkyld i över en vecka och under den tiden har det varit som om kroppen inte har haft tid att vara gravid. För säkerhetsskull har jag gjort regelbundna fältstudier, tryckt på tuttarna för att känna efter om de fortfarande är ömma, joråsåatt, rör inte de för tusan! Konstaterat att finnarna i pannan inte skrämts av baciller och försökt dragit in magen. Det har inte gått. Så alltså borde jag vara gravid fortfarande.

Om en vecka vet vi. Då vet vi om det är någon i magen och om den lilla rackaren mår bra. Nu vill jag verkligen bara veta att det är en liten krabat där inne som mår bra. Så att jag inte behöver försöka dra in magen utan helt sonika kan låta den puta ut utan konstigheter.

Dessutom tror jag mig vara aningens piggare. Tydligen kan den värsta tröttheten försvinna efter de tre första månaderna. Det vore ett mirakel om det verkligen var sant. Ingen mindre än jag skulle jubla och sträcka näven i luften och säga Yes asså, I’m back! Vilken lättnad att få vara bekräftat gravid och dessutom pigg, alltså motsatsens till obotligt trött som jag varit den första perioden. Det ni, det skulle inte vara så dumt för sommarens aktiviteter.

Så är det med.

v 8 – 17 juni 2012

Naglarna växer så det knakar. Kanske är jag förtrollad av drakar…
Dra in magen är omöjligt, nästan löjligt.
Ömma tuttar, illaluktande pruttar. Halsbränna, fis och rap. Vilket jädra kap!
Toppa det med en förstoppad mage, som om jag ätit en styv krage,
då blir summan en bajsnödig fru, med andra ord är jag gravid nu!!!