Söndagssemlan

Visst slank det ner en semla, inga som helst svårigheter att slicka bort den där grädden och smaska i sig resten. Så mycket socker som jag har tryckt i mig de senaste månaderna så borde jag verkligen vara sötare än vad jag är. Haha.

Såhär på slutspurten av graviditeten börjar jag bli lite sugen på att ta några fina romantiska gullipluttiga preggobilder, som jag sen kan titta tillbaka på och tänka, oj vilken fin flodhäst. Eller mest titta på och konstatera att det var easypeasy att bli av med gravidkilona, ja, jag önsketänker nu.

Men jag har ingen lust att gå till en fotograf utan tror därför att jag ska fixa det där själv. En stor näve självförtroende, kamerastativ och självutlösare. Tjaa, vi får väl se om jag lyckas, verkar ju vara lite av en bloggares grej att ta snygga kort på sig själv, så jag kanske ska börja med det nu när jag har störst volym och med andra ord inte borde ha så svårt för att fastna på bild.

Om inte annat kan jag ju titta på några fina romantiska gullipluttiga preggobilder hos fotografen Anna Roström, för i mitt huvud är jag ju precis så där tjusig som damerna på hennes bilder.

Joråsåatt…

Obs, skrivet med en stor flicknäve ironi och en liten nypa allvar.