Sminkbordets vara eller icke vara…?

På tal om NA bostad, jag var med där en gång med min lya som jag hade innan jag blev ihop och fru. Då gjordes ett tjusigt reportage och jag kunde i vanlig ordning inte vara still, vilket resulterade i att det såg ut som om jag hade sex tår. Det har jag icke.

Men då i mitt förra hem så hade jag ett fint sminkbord i teak i mitt sovrum, nu har jag inte haft någon bra plats för det och därför har det stått hos mamma och pappa. I deras garage. Alltså i pappas garage. Men så imorse ringer pappa Pohlman och tydligt berättar att han tänker kasta iväg det där nu för han är så trött på att vara förrådsansvarig åt mig. Jag förstår precis. Men lugn och fin. Man kan inte bara kasta bort allt. Allt var verkligen att ta i, för vi är samlare, Pohlman och jag. Men att kasta saker när man själv hör till de personerna som har ”att-göra-loppisfynd” som sin största hobby känns ju rätt ogenomtänkt.

Så jag fick åka ut akut för att rädda mitt sminkbord. Aningens kantstött och mobbat i garaget. Men helt. Nu är ju frågan, sälja det på blocket, leta upp försäljaren som jag köpte det av för att han ska kunna plåstra om det, eller behålla det och försöka att snällt ställa ner det i källaren? Åsikter på det, pappa Pohlman gör sig icke besvär att kommentera.