Öppet hus

Strax efter att jag hade fått den där snigeln i stöveln och precis innan bilen stannade i korsningen så hade vi öppet hus på Kottebo och jag måste säga att det gick över förväntan. Först trodde jag bara att mamma och pappa skulle komma, men sen så trillade det in barnfamiljer från höger och vänster. Förhoppningsvis ett tecken på att mitt flygblad fungerade.

Barnen lekte, sprang omkring, puttade boll, åt nybakta bullar och såg ut att trivas hur bra som helst. Och det är bra det, även om jag är lite nervös för en full styrka av ettåringar så har vi platser kvar.

Vissa föräldrar var beredda på att lämna barnen direkt, skriva in dem och inte känna pressen om dagisplats längre, andra förhörde oss om pedagogiken och ville veta skillnaden mellan kommunalt och privat. Svaret på det var från min sida att jag känner mig utvald, jag känner mig viktigt. Skillnaden för barnen och föräldrarna är nog inte så påtaglig, mer än att de får blöjor, vi arbetar med service och är välutbildade och behöriga pedagoger. Fast det är klart om några år har vi en buss, och hur många förskolor har en egen buss?