Midnattssudd…

En bra måndag slutar när en motorcykel startas likt två pistolskott och dödar mitt sömntåg. Jag blev livrädd. Och pigg. Dåligt att ha en pistolhoj såhär precis vid midnatt, särskilt i ett villaområde där tanter som jag somnat raklång i sängen halvtimmen innan skotten brann av. Typiskt tråkigt. Men diskmaskinen blev urplockad i slow motion för att inte väcka gossarna som lyckades hoppa på tåget, jag fick göra över med lite irritation och energi och nu har jag lagt mig på perrongen igen i väntan på nästa avgång.

Men innan det blev såhär kan jag säga att det har varit en bra start på veckan, med undantag från mitt träningspass på Plantagen. Hujedamig. Fick för mig att jag behövde jord och några blommor, tänkte att en liten säck kan jag väl envisa med mig under armen samtidigt som jag rattar Frank i vagnen. Men då slog girigheten till, en säck kostar ju nästan lika mycket som två, så helt plötsligt var det lika bra att köpa fyra. Hoppsan.

Jag lånade en kärra av en snubbe som stod och läste på någon förpackning mellan hyllorna, sa att jag skulle skynda mig och pep iväg med kärran i ena handen och Frank i andra. Lätt som en plätt.

Givetvis har de placerat säckarna längst bort, längst ut. Fyra säckar för 159:-. Perfekt tänkte jag och kastade på dem på kärran. Varje säck 50 liter. Här ska de gröna fingrarna frodas. Men det var nära att jag gav upp den tanken. Låt mig säga såhär, det är ganska bökigt att ratta en kärra med 200 liter jord med en hand samtidigt som sonen ska rattas i rätt riktning mot kassorna bland hyllor av trädgårdstomtar och krukor.

Men jag lyckades, väl framme vid bilen var svetten under mjölkkiosken ett faktum, pizzaracern perfekt för jord, blommor och barnvagn. Och Frank bara skrattade åt mitt tok och tur är väl det, när girigheten och envisheten tar över ens förstånd så är det lika bra att skratta åt eländet och hoppas att det bokstavligt talat blommar ut i något gott…

Det återstår att se. Nu vill konduktören se min biljett.
Tack och god natt!