Med min mobil

Jag letade mig yr efter märkvärdiga löv på min promenad hem från stan idag. Jag visste att jag skulle ångra att jag inte tog med mig min riktiga kamera. Men när regent stod som spön i backen och tidsoptimisten flåsade mig i nacken inför en kommande lyxlunch så lät jag kameran ligga hemma på vänt. Tänk så dumt.

Som alltid när jag inte har med kameran inbillar jag mig att jag hittar de där lövverken och färgerna som jag aldrig mer kommer se igen. Trams. Dessutom fungerar ju mobilen bra. Men aldrig lika bra som min mammarazzikamera.

Förutom den sista bilden, hjärtat, som ett smycke låg det där på asfalten, täckt av pärlor och bara väntade på sin rätta bekräftelse. Jag hoppas att jag gav den det, en gnutta kärlek i höstrusket, det fick i alla fall jag. Och om det hade gått skulle jag plockat upp det och satt det på ett halsband…

Och för att blanda upp hösten kryddar jag med lite Frank och några av veckans instagram. I går busade han med morfar och åt dessutom sin första korv från Robertsons, inte illa. Ni som följer mig på Instagram har ju redan sett bilderna, men ni andra, varsågoda.

Vill ni följa mig så sök bara på deermountain eller tryck på länken här i spalten till höger.
Och nu god natt.