Måndagsmorgon

I morse skulle jag precis som alla andra måndagar gå upp i tid, äta gröt och göra mig i ordning för jobbet. Men såhär innan jullovet och med trötta måndagsben var det väldigt svårt att komma upp ur sängen. Så allt förutom att komma i tid gick bra. Jag ber om ursäkt för det. Jag blev 10 min sen och på måndagar har vi stormöte.

Men när jag kom till jobbet så möts jag av ett berg av tidningar. Detta har hänt två gånger tidigare. Det här tidningsberget ligger precis innanför dörren. Den dörren som de flesta av oss lärare går in genom. Alltså innebär det att alla de andra lärarna som kommit i tid till jobbet har sett tidningarna men bara hoppat över dem. Jag tog givetvis upp tidningarna och eftersom det här var tredje gången jag utförde just den här sysslan, fick jag lov att avbryta morgonmötet och först be om ursäkt för att jag kom sent och sedan berätta min åsikt om tidningshögen.

Jag blev helt enkelt lite förbannad och röt ifrån, hur svårt ska det vara? Jag sa ungefär såhär, eftersom jag nu är sen, måste det ju innebära att väldigt många av er har klivit över den här högen och tänkt att någon annan kommer ta hand om den… kom igen hur svårt kan det vara att ta upp tidningarna egentligen?!

Sen när mötet var slut kom rektorn fram till mig och sa att jag kunde andas lugnt. Jag verkade nog mer arg än vad jag var, med väderbitna kinder och bestämda steg. Andra tyckte att det var bra att jag sa ifrån och många erkände att de hade gått över tidningsberget. Jag förstår att man har mycket att bära på, men som sagt, hur svårt ska det vara att plocka upp diverse saker från golvet?!