Lucka 7 – ett av mina bästa fotografier

Den här var knivig. En knivig lucka. Jag valde bland soluppgångar på Öland, frusna rosor i stugan, spindelnät inklusive spindel i solnedgång och så lite annat närgånget. Jag konstaterade att jag gillar att fånga detaljer i naturen. Närgånget. Så nära att linsen nästan slår i objektet. Eller så gillar jag att fånga solens upp och ner gång. Som vi säger i familjen, man kan aldrig få för få bilder på solnedgångar.

Men till sist gallrade jag fram den här bilden med motiveringen att en sugen humla i en äppelblom är minst lika bra som en soluppgång på Öland. Plus att den är lite svårare att fånga på bild eftersom den är så sugen och gärna flyger vidare till nästa blomma innan jag hinner blinka. En soluppgång är ju rätt förutsägbar med en pappa som är som Pohlman.

Jag kan höra humlan surra och gräsklipparen gå där i äppelgården. Jag känner lukter och tänker tillbaka på när pappa och jag var där och klippte gräset den 18:e maj, på pricken en månad innan jag skulle bli fru. Jag gillar humlor för att jag vill klappa dem och för att de är fina. När det har hittat hit vet man att sommaren är på gång och de kan viska en i örat.

Imorgon ska jag berätta om mitt favoritplagg, kan ni gissa vad det blir?