Kvällsdopp

Efter gräsklippning och kroppkakor tog jag mig ett dopp. På vägen ner till havet blev jag allt mer skeptiskt och trodde att sannolikheten för att jag skulle öka på mina antal kärringdopp var minimal. Detta på grund av att kvällsdimman bolmade in över landskapet.

Men så sladdade jag upp på bryggan, tog av mig gräsklipparuniformen och smög ner för stegen. Och det var precis så skönt som jag hade hoppas på, även om havet var svart som natten och dimmans kyla snabbt svepte in över sundet.

Men precis som jag hoppade i smekte solens strålar min kalla kropp och jag var stolt den enda som utförde kvällsdoppet, trots att mannens bror och min man ödmjukt hade berättat om att de minsann skulle bada. Jag säger ha! Underskatta inte kärringdoppen!