Julafton a la Korvatjov

Nu på kvällen var vi som bekant hemma hos mamma och pappa eftersom min älskade bror, Per, är på snabbvisit. Vilket också innebar att vi firade lite julafton i förtid. Mamma är bäst på att laga mat, så även idag. Det blev ett smarrigt julbord likt alla andra jular, precis enligt traditionerna. Pappa har givetvis också varit med och hjälpt till, om vi säger såhär, hade han inte handlat maten hade vi inte fått något julbord. Och ingen korv, där av det nya namnet, Korvatjov. Det är inte dumt det, skulle jag av en händelse bli rysk så skulle jag ta det efternamnet.

Helst av allt vill jag dock ge julklapparna innan jag har kommit innanför dörren, helst ännu tidigare än så. För jag tycker att det roligaste är att ge. Jag vill se reaktionen och om jag har lyckats, ifall det blir flipp eller flopp. Oftast blir det förstås en flipp eftersom jag endast köper julklappar till min familj och Jocke. Men idag var det bara julklappar till brorsan och från brorsan. Av oss fick han och hans tjej en lyxig brunch för två som startas med varsitt glas champagne på en fransk krog i Stockholm, flott ska det vara som sagt. Han blev väldigt nöjd med tanke på att det franska haket låg precis där de bor. Flipp alltså. Där plockade jag poäng.

Sen var det våra julklappar från Per och med tanke på att han är en sådan världsvan kille som precis har haft en weekend i New York och med tanke på att Jocke och jag gillar skor, så hade han skött sig alldeles utmärkt bra. Vi fick varsina par Nike i tokiga färger. Tusen tack! Massa poäng till dig brorsan!

Efter paketöppning och ätande av ost så tog jag mig en nostalgtripp till den gamla diabildsprojektorn och knappade fram två rullar. Det blev visning för hela familjen och många skratt. Det är så mycket minnen i att bara höra hur projektorn matar fram nästa bild. Vi tittade ofta på bilder när vi var mindre, pappa var en hejare på att fotografera och vi ställde gärna upp på bild. När bilderna var slut och det blev alldeles vitt på duken gjorde pappa figurer med sin hand och åt upp våra små händer, då skrattade vi så vi tjöt. Idag blev det dock ingen sådan föreställning, men väl många fina kort och mycket skratt…