Grå är också en färg…

Eftersom mina ben spelar mig ett spratt så var det direkt omöjligt att sätta sig ner vid datorn och försöka plugga. Benen var liksom redan på väg ut genom dörren tidigt i morse, som ni vet. Därför tog jag på mig snömannens kängor, min bästa vinterjacka och begav mig ut i det gråa landskapet. Med myrsteg och kamera. Jag gick så sakta att det helt plötsligt var dags för lunch.

Vid den tidpunkten hade jag förflyttat mig till Naturens Hus och mötte upp min man för en stadig matbit. Så passande, vilket mysigt hittepå och mätt som få. Jag åt fiskpaella och mannen åt kotlett med rotfruktsgratäng.

Nu är jag hemma igen och även om syftet med myrstegspromenaden i det gråa landskapet var att finta bort rastlösheten, så har jag inte lyckats, men jag hoppas ändå på en stödvila innan etapp två på denna torsdag startar…

Hoppas att ni har en fin dag!