Frusna äpplen

I dag när jag tog de där små, små stegen ut genom dörren och bländades av morgonsolen och trädgården som var täckt av frost blev jag minsann lite varm av solens strålar. Frusna äpplen och frasiga löv. Under tiden som bilen värmde upp sig (jobbigt att skrapa rutan ju) smög jag omkring i trädgården och försökte fånga den vackra morgonstunden. Och kanske att jag skulle kunna ta en promenad med myrsteg någon dag när det är sådär gnistrande vackert.

I dag nöjde jag mig med trädgården och att gå till bilen för att sedan åka till jobbet och äta kaka och sjunga luciasånger med barnen och mina bästa kollegor. Och ja, ska man få tvååringar att sjunga på lucia är det bäst att börja i tid.

Men nästa gång det gnistrar, då kanske jag kan ta mig lite längre bort i Astrid Lindgrens värld, kanske till tuppen längst upp på gatan som gal…