Frank Forrest

Nu är vi tillbaka i stan, där skogen och blåbären är lite längre bort. Där smultronen inte växer överallt på tomten och där en egen brygga som kan slita sig från sin plats inte existerar. Men i går letade vi svamp, plockade blåbär, åt hallon och trädde smultron på strån. Kastade sten i vattnet, kollade in en superstor myrstack och fick vind i håret.

Precis som jag gjorde när jag var liten. Minus världens största myrstack då. Kanske svårt för Frank att minnas just det här när han blir äldre men det är ju bra att det börjas i tid, att han förhoppningsvis trivs i naturen och gillar skogen lika mycket som mig. Till exempel blev han förbannad när jag lyfte av honom från stubben och beslutade att vi skulle gå hem.

Men när han sen fick springa vidare på grusvägen så gick det arga fort över. Älskade unge. Och det där objektivet som jag köpt gör verkligen att jag kan ta finfina kort. Vi ska förstås bli ännu bättre vänner, objektivet och jag, men jag tycker redan nu att vi börjar känna varandra. För er som har lite koll på det där med foto så är det ett fast objektiv, du måste alltså zooma genom att fysiskt förflytta dig, sen kan den öppna bländaren till 1.4 så att skärpedjupet minskar och släpper in mer ljus, då blir det än mer suddigt i bakgrunden och jag slipper förhoppningsvis använda mig av blixten när mörkret faller på. Så nästa grej att köpa är väl en extern blixt för att anse att min uppsättning av fotoprylar är komplett. Vill ni få ännu bättre koll än mig så googla vetja. Men nu är jag alltså supernöjd över mitt nya objekt och vill fota hela tiden.

Ungefär lika ofta som Frank vill kasta sten i vattnet eller sparka boll eller bada eller cykla eller helst av allt dansa till Gangnam Style. Vilket är bra ofta. Idag när det regnade som mest ville han prompt gå ut, helst utan regnkläder förstås och sen skulle vi ”ykla” så då drog vi till fåren och snackade lite med dem. Och ja, det är ju semester nu så nu kan vi göra lite vad som. Förslagsvis måla garaget och bygga en tvättstuga. I morgon. Haha.

Det blir bra det här, men bland det bästa är ändå att vara i skogen med sin älskade familj.