Ett uns av hållkäftensnygg…

Tänkte att det var läge för en mammarapport såhär när Frank snart fyller halvåret. Jösses vad fort tiden går.

Som ni förstått för länge sen jazzar jag sannerligen inte runt längre, det tycktes bara vara ett nödvändigt ont de 10 första veckorna i min roll som mamma, nu är det disco och glada miner. Svettigt på utegymmet och lättare på vågen. Klart att jag har några kilo kvar att fightas med och en karaktäristisk dragkedja på magen, men nu känner jag mig i alla fall hyfsat bekväm.

Mitt långsiktiga mål är att komma i den lilla svarta till nyår, den där klänningen som jag inte kunde låta bli att köpa för ett år sedan på rean, då dragkedjan knappt gick igen och känslan av uppsvullen mensmage var ett ständigt inslag i vardagen. Prislappen var 79 riksdaler och klänningen har blivit lite av en morot. Fast jag har inte provat den än, jag hinner ju det gott och väl innan det tolvslaget. Haha.

Förutom min egen resa med vikt och ytligheter så känns mammarollen som en självklarhet. Frank är världens bästa trots att han är en vaskare av rang, herregud vad han vaskar mjölk. Beställer in ett stort glas, suger till utav bara den i sugröret och låter mjölken spruta all världens väg. Moget, verkligen. Med andra ord ammar jag fortfarande en del även om Frank äter gröt och snart även annat smaskigt. Skoja min doja att gossen är matglad, han blir tokig om inte han får äta när vi äter. Tex fick han smaka glass häromdagen, mums fillibabba. Magnum. Bra smakupplevelse i hettan.

Just det. Det mest irriterande, jag tappar hår så att jag skulle kunna göra minst en peruk åt Frank och minst en hel smyckeskollektion tillsammans med hårkullorna i Våmhus. För er som tycker att det låter förskräckligt kan jag meddela att det är ett finfint knypplingsarbete som utförs i Dalarna och är inte alls särskilt otäckt. Och det här med att tappa hår hör tydligen också till, när det avtar har jag ingen aning om, men helst så snart som möjligt om ni frågar mig.

Så är det med det. Och smaljeansen av olika slag pressas på mellan varven så att jag kan få ett uns av den där känslan, hållkäftensnygg ni vet…