Doktor Rand
Igår när vi höll på och arbetade som värst och Frank tog en stödvila i vagnen efter en promenad med grannen så ringde våra kära vänner och frågade om vi ville komma och äta. Hallå, om vi ville. De hade inte kunnat bli mer lämpligt. Två utarbetade garagejobbare som inte var särskilt sugna på att laga mat och en liten parvel som gärna ville åka på galej till vilda västern.
Så efter en snabbdusch för att bli av med de värsta sågspånen så begav vi oss till väster. Och Frank och jag hade klätt upp oss i våra finaste hyggedräkter som w:form sytt åt oss, som bananer i pyjamas. Men ack så skönt. Franks är fortfarande lite stor men den klär honom, det må jag säga, särskilt när han är doktor Rand, eller vad tycks?
Och vad vi åt, förutom chokladpudding. Jo vi fick lövbiffsrullader med rotfrukter i ugn, en flicknäve stekta kantareller på en spegel av brunsås. Det ni. Här snackar vi lördagslyx. Inte så konstigt eftersom vi fick nöjet att äta hos de bästa vilda västernlirarna.
Men idag blev det radhusbiff som Jocke kallar det, blodpudding med lingonsylt. Succé för hela familjen.
Så ni vet.
Kommentera