Bagar Bertas bullar

En del av potatissekten ägnar sig även åt att baka bröd i en vedeldad stenugn en gång om året. Och igår så var jag med, först tyckte jag att det skulle bli kul, sen när jag kom dit kände jag mig stationerad i ett hörn och trodde att jag skulle få kavla i en evighet. Men det gick som på löpande band och jag var stolt över att jag hade lyckats kavla till några fina knäckebröd.

Som tur var behövde jag inte fixa degen, det hade mamma redan gjort, annars vet jag inte hur det hade gått. Jag är en fena på kladdkaka och något slags matbröd som man bara häller i en form och sen in i ugnen, ingen jästtid och sådant. Men övriga bakverk blir aldrig riktigt som jag har tänkt mig. Men mamma hon är en riktig bagare minsann.

Precis som med potatissekten är det bästa av allt att det blir en härlig middag på kvällen. Kvällen till ära hade även min bror och hans tjej tagit sig till Örebro för att delta. Jag träffar inte dem så ofta så det var roligt att ses även om det bara blev ett kort möte.

Och nästa år, då är det jag som tar på mig förkläde, huckle och mina starkaste kavlararmar för då ska jag minsann bli en i gänget i bagarstugan. Även om jag igår blev lite sur för att degen fastande i bakbordet och på fingrarna. Men med mera mjöl så ordnar det sig.