Odens äppelmust

Först vill jag bara deklarera att den där eftermiddagsvilan slog nya rekord, tror jag drämde till med tretimmars skönsömn under tiden som farmor Rita hade koll på Frank och Jocke och Janne fick fason på garageporten. Tack så mycket för det familjen. Och ja, jädrar vad gött det var att sova.

Nästan lika gott som att dricka färskpressad äppelmust gjord på våra egna äpplen från trädgården. Vår trädgård alltså, inte från Carl Strömbergs äppelgård, även om det var där som vi mustade. Döpte de precis till Odens äppelmust. Tydligen. Sedärja.

Tänk att det kan bli så rackarns gott bara genom att mosa en herrans massa äpplen och sen bara tappa upp på flaska. Prova det. Sen behövs det tydligen någon slags bearbetning för att musten ska hålla sig längre, men det får jag ta reda på inom en snar framtid. Till dess dricker vi den huxflux rakt upp och ner bara. Och det kittlar dödsskönt i kistan.

Så trots att jag nästan tappade tårna av köld så hann vi få ihop ca 30 liter must, gå ett varv bland de olika äppelträden, värma mig en millisekund vid elden och önska att jag hade ullstrumpor istället de där dåliga strumporna som inte värmde en gnutta. För hade jag haft ullstrumpor, då hade vi minsann stannat kvar och ätit grillade äpplen med kanel och socker. Det får bli en annan gång.

Sugen på Odens äppelmust någon?

Kommentera