Midnattspoet…

Med en frisyr likt en okammad gammal barbiedocka och tonårsfinnar som hopar sig i pannan kryper jag till kojs och drömmer mig bort till solblekta hårslingor och fräknig näsa. Till Öland och till havsbris.

För att snabbt komma tillbaka till verkligheten.

En till synes gosig katt trampar på mig som om jag skulle bli det godaste årgångsvinet. Hon vill inget illa men har sylvassa klor som punkterar översta lagret av hud likt fiskekrokar som flirtar med abborrar. Hon bäddar för natten och jag vaknar till.

Jag är en midnattspoet som leker med metaforer, likt matadorer lockar till sig en stackars tjur förtrollar John Blund mig och min tupplur…

Sakletaren…

Lyssna på det här. När det var möhippa så gjorde jag ett roligt fynd. Roligt för att det visade sig bli en glad överraskning, inte bara för mig och vår blivande hall utan för att fyndet tidigare hade bott hos min dagisfröken. Såhär var det…

Vi hade varit på brandstationen och skulle sedan gå från sydväst till city i solsken och med en brud som skulle samla in ”jag älskar dig” på tio olika språk. Jag skulle givetvis inte samla in någonting egentligen.

Men en tjusig hatthylla på väg till tippen MÅSTE samlas in. Den fick jag nämligen syn på, på en fullastad kärra och kärran skulle precis rulla iväg. Jag tänkte nej, stopp, vänta och knackade försiktigt på bilrutan och frågade om de skulle kasta det där som låg på kärran. Ja så var det. Jaha, då behöver jag en sak sa jag och hoppade upp på kärran och drog åt mig hatthyllan från 1947. Åh vad glad jag blev. En riktig skatt. En funkisskatt.

Sen när jag hoppat ner och vände mig om så fick jag syn på min gamla dagisfröken. Jag svor till av förvåning och log brett, innan jag hann få upp solbrillorna och avslöja mig undrade hon nog vem jag var. Det visade sig alltså att de hade haft rensning i lyan och att det var hennes man och son som skulle iväg med grejer till tippen. Fröken Kina hade tänkt lägga ut hyllan på blocket, men orka det tänkte hon och gynnade min samling med ett kick. Hur bra som helst.

Det bästa, förutom att den var gratis och inte kostar över 1000 spänn är att den passar perfekt i hallen. Bilder på det kommer förstås så fort både hatthyllan och jag är på plats i huset. Tips från sakletaren, håll alltid ögonen öppna och var inte rädda för att fråga, man kan göra riktiga fynd.

Samla släktklenoder

Pappa och jag var på utflykt i förra veckan. Vi tog tidsmaskinen och åkte tillbaka till farmor och farfar. Där inventerade vi släktklenoder och jag konstaterade att ett och annat kommer passa perfekt i huset. Från funkis till 20-talet. Jo, jag tackar ja!

För vad sägs till exempel om ett plåtskåp, en skrivmaskin och en hemmagjord lampa? Jag vet att det kommer bli tjusigt. Dessutom berättade jag för farmor och farfar var vi ska bo så nu kan de flytta med oss och grejerna. För nu är det som sagt så nära att en tidsmaskin framåt i tiden känns onödig.
Bara så ni vet.

Mars pannkaka!

Som torrschampo formar byggdammet en sträv frisyr och jag hör mammas motto till en tonårsdotter, gå fort och se glad ut så är det ingen som tänker på det där.

Jag är inte tonåring längre. Men jag gick jävligt fort till Tereza och Niklas bröllop i lördags. Så fort att jag fick skoskav på danssulan och så fort att byggdammet i den sträva frisyren förhoppningsvis blåste bort en aning.

Från en scen av Bygglov till en långfilm i genren romantik. Mars pannkaka vilken bra dag!

Ett fantastiskt vackert brudpar där bruden sytt kläderna till både henne och honom. Fanfuckingtastic.
En bro vid slottet och en vigselakt som var över på ett knyck. Lyckliga blickar och du kan kyssa bruden nu. Vackra gäster och en sprallig bröllopsfotograf.

Utsökt mat och trevliga bordsgrannar. Långa, korta, många, roliga tal. Rosa pumps och en egen stilig marinblå man. Såpbubblor och efterhängsna ballonger. Fest på 3:e våningen och ett sagoslott i bröllopskostym.

Tack fina Tereza och Niklas för att jag och min marinblåa parhäst fick vara med och fira er på dagen med stort D!

Tegel, tegel…

Tegel, tegel på väggen där, säg vilken historia du håller kär…

Nu så mina damer och herrar har jag i alla fall dammat ner hela mig både invändigt och utvändigt. För det här med att slå sig fram till murstocken, det är dammigt. Jag försökte dock andas som en vilda-västern-bandit genom en snusnäsduk för att inte duka under av allt damm. Men det var så att säga inte helt naturligt. Mest ansträngande.

Nåväl. Det går framåt i huset. Målarna tycks arbeta på bra. För att inte tala om min man som jag är så stolt över. Han kan så mycket. Han har till exempel byggt ett väldigt fint trappräcke. I veckan ska vi slipa golvet i köket och måla det och snart kan vi nog börja sätta köket. Yes asså.

Så jag frågar igen, tegel, tegel på väggen där, säg vilket vackraste huset är…?

Förresten, är det någon av er som har några knep för att snygga till tegelväggen? I sånt fall uppskattar jag mer än gärna en kommentar eller två gällande det. Tack så länge!

Mat på stubben och så…

Förra helgens möhippa var som sagt inte bara en svettig omgång för bruden på brandstationen. Nej. Vi andra fick även bli lite svettiga med hjälp av zumba. Inte min paradgren. Men jag försökte. Dock var det som om jag helt plötsligt blev rytmblind och inte kunde dansa till musiken för att jag skulle försöka göra vissa moves. Det gick så där. Men det var roligt.

Förutom lite svettig zumba åt vi mycket god mat. Först lunch på Stadsträdgården och sen en fantastisk middag från ”Mat på stubben”. En cateringfirma som kan det där med krubb. Tydligen. De grillade nämligen ute på parkeringen, trotsade regent och bjöd oss på smaker från Sydafrika. Awesome. Bäst att öva lite på att vara internationell eftersom jag snart ska åka utomlands. Till mitt Hawaii. Öland. Alltså.

Anyway. Det är natt nu och möhippan förra lördagen höll på till småtimmarna. Vi var som sagt ett glatt gäng i ett tjusigt hus med fina saker. Värdinnan för kvällen hade styrt upp en vinprovning och chokladprovning. Tereza fick svara på frågor om Niklas och vi skrattade åt hennes härligheter. Så var det med det.

Igår gifte de sig och för nio månader sen gifte jag mig. Jag svamlar så att hälften vore nog. Nu går jag och lägger mig. På återseende gott folk. Bilder från bröllopet och annat gött kommer under veckan. Håll ut bara. Håll ut.

God natt.

Nerikes Brandkår…

För en vecka sen började lördagen med ett besök på Nerikes Brandkår där Moder Tereza fick starta sin möhippa med dunder och brak. Och jädrar vad stark hon är den kvinnan. Hon gjorde brandmannatestet med bravur och jag är mycket imponerad.

Jag blev sugen på att prova själv men nöjde mig med att modigt nog åka på brandmanstången. Det var lite läskigt först och jag trodde att det skulle gå superfort så jag knep åt som bara den runt stången och fastnade på mitten. Haha. Jag som knappt törs hoppa från 3:an på Gustavsvik. Men åka stång skulle jag minsann och jag skulle gärna göra det igen. Värre var det med att få ut allt vatten ur slangen, den tekniken hade jag inte riktigt trots gummistövlar…

Men som sagt, Tereza genomförde testet och visade vilken styrka och envishet hon har. Självklart var det jobbigt som bara den och det syntes på henne att hon tog i för kung och fosterland. Mycket bra jobbat, som sagt. Möhippan fortsatte hela dagen ända in på småtimmarna och det var ett otroligt trevligt tjejgäng.

Idag ses vi igen då det är dags för bröllop. Oj så roligt det ska bli. Men innan dess hinner nog mannen och jag bygga på en vägg i köket…

Hoppas att ni får en skön lördag!

Dagens äventyr

12 förväntansfulla barn som ska iväg på utflykt. Rena reflexvästar och små korta ben som studsar iväg mot Rävgången. Tre barnvagnar med ivriga barn och fullproppade underreden. Frukt, korv, ketchup, senap, bröd, servetter, blöjor, vatten och grilltillbehör. En grå dag med små solstrålar som kan kasta sten i vattnet i en evighet. Inte gå för nära kanten och inte kasta sand på varandra.

Fruktstund i värmestugan och barn som förtrollas av akustiken i ett ihåligt hus. Hejarop och vårskrik. Friska vindar utanför glasväggarna och vårpigga gäss. Lite bus vid vattenbrynet, men inte gå för nära. Göra upp eld och grilla korv. Äta för glatta livet och ketchup överallt.

Trötta barn som somnar i vagnarna på vägen tillbaka till dagis. Reflexvästar med inbyggd haklapp i tonen av ketchup. Vakna till. Byta bölja. Somna om. Frökenlunch och matt av dagens äventyr. Rosiga kinder och nöj över förmiddagen.

Nu går jag vidare till renoverartagen…

Dagens fynd

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=A-Nz8GOpTbg&list=UU3yghVLg6u-JOgs-qOam43Q&index=1&feature=plcp[/youtube]

I målarens vita reklamtröja går jag lös i köket, river ner kakel så att det ekar i hela området. Solen sipprar in genom smutsiga rutor och jag får syn på ett äckligt hörn. Bland gigantiska dammråttor göms cigaretter och tändsticksaskar som skvallrar om tidigare invånare. Jockes farfar Folke.

Kanske blir hans historia en tavla i köket så småningom, för jag lägger minsann inte tillbaka fynden i hörnet. Bara så ni vet.

Byggdamm i luftrören…

Måndagseftermiddag och täckning av golv. Vänta på målare och fantiserar om när huset kommer vara prålare. Deer Brand och Deermountain. Stockholmsvitt och det här huset är ju faktiskt mitt. Fortfarande lite overkligt och märkligt. Söndagsstart och uppdukning av fantastik mat.

Terrakotta, sjukhusgrön och solblekt gul. Det kommer vara fint här till jul. Bård och åter bård, lite boring. Riva ner köket och stå mitt i stöket. Hacka mig fram till historiens tegel, snart kommer vi kunna lyfta segel…