Fästinginvasion

I går när Wilma kom in på kvällen så gosade vi lite i vanlig ordning. Sen när hon hade gått ner från min famn såg jag pyttesmå fästingar som kröp omkring på min morgonrock. Alltså pyttesmå. Och det var inte en. Det kanske var en si så där 20 stycken. Så små att det knappt går att beskriva, mycket mindre än ett knappnålshuvud. Om de inte var så livliga skulle jag bara tro att det var smuts från Wilmas äventyr.

Sen när vi skakade rent katten kom det fram minst 10 till. Härregud! Ja, med ä, jag kommer ju från Närke. Wilma måste ha hamnat i fästingarnas högkvarter. Som tur var verkar fästingmedlet fungera för ingen satt fast på henne och ingen fastnade på mig. Dock har Wilma fastnat någonstans för hon kom hem utan halsband.

Fast jag har inget fästingmedel, borde jag kanske ha. Men när de är mindre än mina leverfläckar så är det lurigt som satan. Fästingkontroll är lika viktigt som att borsta tänderna morgon och kväll, så det så.