Som naturens sockervadd

Morgonens filosofi blir eftermiddagens lektyr. Höstens kontraster med varma toner mot klarblå himmel. Suddiga sniglar med skarpa hus lyser upp i skuggan.

Solen reser sig över trädtopparna och belyser deras praktfulla höstlöv. De exploderade cigarrerna är som naturens sockervadd där de står stilla i vattenbrynet och bara väntar på att få dela ut sina frön som ska flyga sin kos. Kanadagåsen leker herren på täppan i sin ensamhet och svanen lyser upp bland sothönorna. Solen värmer fortfarande men i skuggan droppar näsan kall av köld. Den K-märkta telefonstolpen agerar klätterställning åt den rödaste av rankor och ormbunkarna bildar ett tapetmönster i motljus.

Frank sover gott i vagnen och jag kryper på alla fyra för att föreviga maskrosens giftermål med solen. Kossorna står som siluetter på ängen och ju mer klockan blir desto fler möter jag och ju färre hälsningar blir det på vägen.

Och ännu en strålande morgon läggs till arkivet. En morgon som man vet leder till en alldeles ypperlig dag…