Svanspan

Förra helgen var det bryggeri i källaren och svanspaning för Frank och mig. Den här helgen var det bryggeri i källaren igen och vårfix i äppelgården för Frank och mig. Det är ju tur att det ska bryggas öl så att en får komma ut i naturen lite med jämna mellanrum. Även om jag inte riktigt gjort någon nytta på varken svanspan eller vårfix i äppelgåden. Jag håller mig till dokumentationen och fikat.

För när det skulle tittas på svanar var det så förbannat blåsigt så det kändes lite som ett mirakel att svanarna stod kvar på marken, vi gjorde det knappt. Men såhär på bild ser det förstås fint ut. Och det var fint och härligt att höra dem sjunga och snacka skit med gässen. Det bästa var matsäcken som intogs i en lite stuga där man även kunde mumsa i sig nygräddade wienerbröd. Jo, jag tackar ja.

Och Frank tyckte att det var superkul ända till han inte fick gunga mer och var tvungen att åka hem. Då var det nästan som att han skrämde varenda svan och åskådare med sin envishet och avgrundsvrål. Hade inte ljudet blåst bort hade det nog blivit en snackis i NA. Älskade unge till att vara bestämd, man kan säga att han går all in när det gäller tvåårstrosten. Jodå. Så är det.

Hur som helst var det ett fint inslag i förra helgens bravader. Och lagom till alla övriga svanspanare kom till Tysslingen så hade vi redan bökat in oss i bilen och åkt hem igen. Perfekt att beblanda sig med pensionärer på en söndag.