Söndagssummering

Nu ska vi som sagt inte ropa hej än. Jag har inte riktigt koll på det där med inkubationstid för diverse sjukdomar men jag håller mig till de hyfsat positiva tankarna och hoppas att vi kan friskförklara oss inom en mycket snar framtid. Typ nu.

Frank har inte vomerat (ganska äckligt ord ändå) sen i fredagskväll så prick nu har det gått 48 h sen senaste symptom och han har varit precis som vanligt i helgen, bara något mer hungrig i går, men det kan man ju förstå. Vem skulle inte vara skithungrig efter kräkningar och minimalt intag av vätskeersättning var femte minut?

Jag har återfått ögonvitor istället för ögonrödor (eget ord för röda ögon upphöjt till svullnad) och någon slags vårkänsla har infunnit sig. Vi tror oss vara friska, fåglarna har kvittrat i solen, vi har matat änderna och börjat grunna på nästa renoveringsprojekt. Bara det sista bör ju ses som ett friskhetstecken.

Så nu håller vi tummarna för att Frank sover hela natten, våra immunförsvar har skärpt till sig och att det städade och sanerade hemmet kan få vara i samma skick några dagar till. Det blir bra ,som Frank säger.

Och reportaget i tidningen var banne mig superbra. Tack för det NA! Och inte hade jag extra kroppsdelar heller. High five för det!

Summa summarum, veckans bästa; vi tog en soffselfie och vann ett überfint kuddfodral från Bemz, reportaget i tidningen och att jag tror att vi är friska. Veckans sämsta; sjukdomarna som har haglat tätt. Nu tar vi nya tag för en frisk vecka, jag menar vabrufuckingari är ju ändå slut snart 😉