Pensionärerna, nyårsafton och vi

Det är inte det att vi hade en sjuhelvetes nyårsfest och att jag ännu inte har återhämtat mig, åh nej. Eller att badet i sjön gav mersmak och att jag fortfarande svalkar mig, nej, nej. Det är bara det att alla nya år börjar med mammas födelsedag och den här gången med överraskningar och stor middag. Men det tar vi senare. Först om pensionärerna, nyårsafton och vi…

Ungefär såhär var det. Besök av goda vännerna Johan och Vuka lagom till lunch, på med bikni och överställ. Packa picknick och handdukar, fixa brasa och tända bastun. Grilla korv och hälsa på okända pensionärer. In i bastun, svettas och tro sig bli badsugen. På med dykarskorna och ner i 4° sjö, kärringdopp och svordom. Upp igen, akvarium i skorna och in i bastun. Varm, varmare, varmast.  Kärringdopp igen och frusna fötter. Värma sig och bege sig hemåt.

Stannar på glögg hos ovan nämnda okända pensionärer. Bjuden på smörgås och snicksnack om livet, skola och barnomsorg. Skriva i gästboken och önska gott nytt år. Hem och duscha, bli sminkad och ladda för en trerätters. Jocke och jag fixar varmrätten och gästerna resten.

Tre klassiker radar upp sig till förrätt, skagentoast, råraka med löjrom och kungskrabba. En mycket bra start på middagen och en första skål i champagne. För att sedan ge sig på Oxfilé Wellington med portvinssås och en något misslyckad potatisterrin. Men köttet var fantastiskt och såsen likaså. Mätt i matmagen men sugen i sötmagen. Chokladcheesecake likt en stor 88:an med jordgubbar kittlar dödsskönt i kistan och lägger sig som ett duntäcke runt resten och nedräkningen till tolvslaget har börjat.

Hinna spela lite sällskapsspel och värma upp inför nästa match. Ta med fyrverkerierna och gå till bryggan. Huttra lite i mörkret och räkna ner. Förbereda nästa flaska champagne och rigga raketer. Nu. Gott nytt år hojtar vi i takt med att pjäserna lyser upp runt sjön. Kramkalas och hem igen.

Stanna upp vid lekplanen, gnägga med norrköpingsbor och beskåda ytterligare fyrverkerier. Skratta lite åt sega gubbar med vingliga ben och rolig dialekt. Skåla igen och gå hem till nästa match i … Äta ost och parmaskinka, skratta mig hes och göra high five med min tävlingspartner Johan, vinst igen och gott att gå och lägga sig.

En perfekt nyårsafton där en beskrivning av en struts blir en giraff, där skrattet sitter kvar i väggarna och där 2014 välkomnas på bästa sätt. Tack Johan och Vuka för att ni ville fira med oss!