Lärlingen

I lördags fick jag se min lärlings konstverk. Då tyckte hon att den var klar, den stora tavlan som senast jag såg den hade väldigt mycket gult och blått i sig, och som nu var helt annorlunda. Det enda som var kvar var det där ansiktet som bara blev. Tavlan skulle vara klar för att hon hade inflyttningsfest och ville pryda väggen ovanför soffan med någonting tjusigt.

Jag tycker verkligen att hon lyckades och tar åt mig lite av äran, då jag ändå fick henne att våga måla själv. Jag tänker att det viktigaste är att man inte tror att det måste föreställa nåt, men att det är bra om man har lite koll på vilka färger man gillar och hur dessa kan samspela istället för att allt kan bli brunt. Om man alltså aldrig har målat någonting innan, då är det bra att släppa loss lite, måla med händerna, kladda med penseln och stryka över lite med en palettkniv och inte låsa sig vid att det t.ex. ska se ut som en häst.

Stinas tavla skulle nog inte föreställa något särskilt, men hos mig ser det ut som fjädrar, vad tycker ni?

Kommentarer

  • Stina säger:

    Ja kanske fjädrar en annan har sagt blommor… jaa fantasin får flöda kring min taval! Jag är jätte nöjd! Blev glad för allas positiva rekationer när de såg den i vardagsrummet 🙂 Tavlan har verkligen fått rummet att bli levade med färgen!
    Tack Eva för lånet av penslar, palettkniv och en tub röd färg som jag tog slut på! 🙂

    Den 12 november 2010 kl. 21:23

Kommentera