Hej då sidfläsk…

Jajamensan. Nu ska det bli ordning på sidfläsket, för råd att köpa nya kläder och byta ut hela garderoben det har jag inte, men tid till att träna borde jag ha. Jag ska se till att jag har det så att jag kan le hela vägen till stranden istället för att försöka leta rätt på vassen på Böda Sand, omöjligt, så det känns nämligen som en likvärdig utmaning, viktnedgång eller vassletande. Så jag satsar på viktnedgång.

Hur. Jag ska plocka fram mitt jävlar anamma och göra kaos ned mitt sötsug. Ha. Alltså inte bara amma utan jävlar an amma. Olga ska hjälpa mig hade jag tänkt, även om hennes tidsplan är långt mer realistisk än min, men jag måste ju få prova. Jag sa till Jocke att jag ska läsa hennes bok nu i alla fall, då tittade han på mig och undrade om jag trodde att det hjälper att bara läsa boken, sen skrattade vi glatt och jag somnade efter en och en halv sida.

Joråsåatt. Viljan och sidfläsket finns ju här, så det är bara till att börja tänka på målbilden och de så kallade smaljeansen. Den snygga jackan som jag klickade hem förra veckan har anlänt men går förstås inte att knäppa, vilket jag visste, men en och annan morot kan nog behövas om jag ska ro det här i land…

Dessutom har jag fyndat en gnisslig crosstrainer på Blocket som jag provade igår. Svettig efter fem minuter och en sovande Frank i babynjörnen, så ni ser, förutsättningarna ser ganska ljusa ut. Mars pannkaka på det.
Wish me good luck!

Men först ska jag försöka sova med en Frank i min barm. Godmorgon, godmiddag, godkväll!

P.S Kom ihåg att det här handlar bara om mitt fläsk, min egen känsla, min kroppsbild och har ingenting att göra med vad jag tycker om andra som är mulliga, så inget gnägg om att jag tycker illa om de som har kärlekshandtag värda sin vikt i guld, för det gör jag verkligen inte. D.S