Fäst och fest

Det känns inte som om det var allt för längesen som vi gick barfota i gräset på Öland, plockade fästingar från benen, små som omkretsen (det blir roligt om man läser orkester, fatta vilken liten orkester) i en fiberkabel och svor över de små rackarna. Har ni sett en fiberkabel, den är fasen mindre än ett morrhår på en katt, så här snackar vi små fästingar, inte små ben. Som tur är verkar ingen av oss ha blivit drabbad av borrelia eller annan lömsk sjukdom. Men fast blev vi.

För nu har det ju gått några veckor sen veckan på Öland då det mesta var som en fest. Frank badade varje dag, var det inte i havet så var det i den klassiska blå barnbassängen på tomten. Vi gottade oss med smaskig mat och hade sällskap av Benny och brorsan, lyxade på Kalk och drack drinkar i sommarkvällen.

Jag är verkligen fäst vid den där ön och tacksamt nog är jag där väldigt snart igen. Öland mitt Öland, vi ses snart!

Kommentera