En flin torsdag

Här ligger Frank och charmar morgontimmen ur sängen, kan vi säga. Hans morgonhumör går verkligen inte att klaga på, han ligger och talar och flinar om vartannat. Härliga unge. Hoppas att det håller i sig till tonåren. Minst. Morgonhumöret alltså.

Men igår kväll kan jag säga att det var annat ljud i skällan, håll i hatten vilken ton han tog till orda. Det var ett hårdrocksvrål som hette duga. Och det höll i sig längre än när han försökte skrämma skiten ur Malena Ernman. Trots att vi bar runt honom, sjöng vaggvisor, öppnade kiosken och gav oss på lite magmassage.

Sen slog det mig att mjölken hade kryddats med Västerviks senap och den ekvationen låter ju inte särskilt god. Tror ni att det kan ha varit det som gav gossen magknip? Och har ni några tips på mat som absolut ska undvikas, förutom det som Livsmedelsverket rekommenderar?

Sen somnade han till champinjonfiaskot på Mästerkocken och sov ända fram till klockan fem, så det tackar jag för. Nu ska vi flina vidare.

Hoppas att ni får en hårdrocksflin torsdag!