Det gula skåpet

Det började med det gula skåpet. Jag fick ett strakt behov av en gul Billy. Jag ville verkligen att han skulle bo hos oss i huset. Men inte att han skulle bo själv. Vilket ledde till en förälskelse av fåtöljen Ocean från Åhléns. Men för att de ska kunna se varandra så tillkom även en lampskärm från Lagerhaus. Alla goda ting är tre.

Så nu tänker jag såhär. Jag har förstås olika alternativ. Men det skulle kunna vara så att Billy den gula får sällskap av en svart Ocean, de kommer stå där i ett rum, sida vid sida och som grädden på moset hänger en fräsig lampskärm med en gul sladd och piffar upp deras tillvaro.

Det skulle även kunna vara så att Billy den gula får stå på tronen alldeles allena och i framtiden får Oceanfåtöljen och dess tvilling varsitt tjusigt fårskinn där de står framför kakelugnen och värmer sig. Men det är precis som allting annat, i framtiden. För kakelugnar var minsann inte modernt på 60-talet, nej, då skulle de puts väck, så även i vårat hus.

Summan av kardemumman är dels att gult inte är fult samt att Lagerhaus har fått in väldigt fräsiga lampskärmar för endast 149 kronor. Och ja, jag är mycket väl medveten om att det är dumt att handla grejer till huset innan vi har flyttat, men Rita, vi säger ingenting till Jocke, jag lägger ner de i en flyttkartong direkt sen kommer de som en överraskning. Så får det nog bli.

Åh vad fint det kommer bli i den där mintgröna trävillan. Bäst att inte skita i det gula skåpet bara. Då blir det trubbel. Ha.

Fortsatt solgul helg på er!