En blir ju helt dagvill när man kör från norr till söder. Blommande vägkanter, dalahästar och väderkvarnar passeras. Världens längsta brygga promeneras, Rättviks största glass delas på och veteranbilarna inspekteras. Siljan skiner i solen och vi förtjänar en paus eller två på väg hem från släkten.

Nostalgibyn bjuder på räkmacka och hallonsoda. Katten hämtas hos svärmor och jamar när vi närmar oss Astrid Lingrens värld, vår egen ni vet. Hallonbuskarna hemma genererar färska bär till frukost och bilen packas om för att köras över den långa bron till den avlånga ön. Tiden flyger förbi likt småstäder negligerar.

Öland bjuder som vanligt på sommarväder och en annan slags nostalgi, den som jag är så kär i. Frank är badgalen och den lilla stranden är full av turister, tyskar och svenskar utan brister. När solen skiner är livet perfekt, inte en enda defekt. Livet leker och Kalk gör en aldrig besviken. Mumsfillibabba, solnedgång och lukten av tång. Tanter som delar på en flaska vin och bjuder in mig till samtal, sommarnatt och ekande skratt. Högby fyr i mitt hjärta, hål i min stövel och kamera på stativ.

Där är vad jag kallar ett drömliv!