Daggiga ögon

När jag sitter här i ateljén i ljuset från den lilla lampan i fönstret och det bara är klockan och surret från datorn som hörs så blir det väldigt påtagligt att mina glasögon är skitiga. Trots att det känns som att jag nyss putsade dem med min andedräkt, påminner synfältet genom glaset om en regnig fönsterruta. Inte regning som att det öser ner, mer regnigt som att det nyss har duggat lite och dropparna inte har fått fart. Som om daggen har torkat in på rutan.

Mina tankar spretar i väg åt alla möjliga håll och jag bestämmer att det kan jag göra imorgon. Därför ska jag ta av mig de daggiga glasögonen och krypa till kojs. Sluta mig som en knopp och blomma upp imorgon igen…