Privilegierat pisseri…

På tal om att vara priviligerad med en sommarstuga. Vi åkte dit i fredagskväll, hade låtit värmen vara på sen nyår så det var inte superkallt. Största farhågan var att vattnet hade frusit, men det hade det inte. High five!

Så vi tände ljus, försökte få eld i spisen (längtar efter den nya kaminen, kommer bli succé), drack något kallt och log glatt åt varandra. Jag sa högt och tydligt till Frank att det här min son, det är livskvalité. Han upprepade ordet livskvalité och vi fortsatte att götta oss och somnande alldels för sent.

Men där, strax innan läggdags så förvandlades definitionen på livskvalité en aning. Jocke skulle utföra lite sanitära behov och spolade som sig bör i klosetten, då bubblade det till i avloppet och ”här ska du få se på livskvalité” sa brunnstrollet och stoppet var ett faktum. Svordom. Detta har tidigare aldrig inträffat och vi började analysera men kom inte på någon bra anledning till stopp i rören.

Jag började omdelebums att googla slamsugning och försökte att röra mig så lite som möjligt så att jag inte skulle behöva kissa innan skönhetssömnen på soffan. Haha. Lyckades med det sistnämnda, somnade och sov rätt gott till jag var så kissnödig att hälften vore nog. Gå ut och kissa och sätta sig i snön kändes inte aktuellt, himla tur då att Frank har en potta. Med risk för översvämning även där så kunde jag ändå lätta på trycket utan missöde och sedan kasta ut det runt husknuten. Buskis när den är som bäst.

Sen kan man väl säga att lördagen inte blev som vi tänkt oss. Det här med att pulsa i snön och åka snowracer fick vi helt enkelt skjuta lite på. Frank var han inte riktig tillfreds. Mäkta förvånad och besviken på att jag tagit hans potta och svårt att förstå varför pappa inte kan vara med och leka Star Wars samtidigt som han står med stövlar i kissvatten i badrummet och försöker fixa problemet.

Men Jocke löste så klart de sanitära oangelägenheterna lagom till att jag hade kissat på pottan fyra gånger och Frank och jag hade gjort ett tappert försök till att vistas i snölandskapet. Så nu är allt åter i sin ordning och vi är fortfarande lika tacksamma som innan om inte mer.

Så nog är det bra lyxigt med en sommarstuga på vintern där vattnet inte har frusit och där det går att ta en varm dusch utan att brunnstrollet kräks på en…

 

Mer och mer…

Det verkar ju inte riktigt ta slut, det här med renoveringarna hos familjen Hjortsberg Reithe. Det är ju vårat gemensamma intresse och driv att komma vidare i drömmarna om de bästa förutsättningar för vårat hus och vår familj. Men jag tror faktiskt att vi kan påstå att vi är klara invändigt nu på några år.

Och med en snickarhjälte vid min sida som samlar på material att bygga med så behöver alla projekt inte kosta en förmögenhet. Kakelugnen fick vi som sagt av mina Ölandsföräldrar för några år sedan och tyckte därför att det var värt att lägga pengar på att få den uppmurad. När vi byggde verandan hade vi kvar virke och isolering sen bygget av garaget. Så till verandan la vi mest pengar på sjuktdörrspartiet och målarfärg, för övrigt var det Jockes tid som förbrukades och tur är väl det, annars hade vi ju inte kommit någonstans.

Så vi kan väl säga att det är en sjuhelvetes fördel att vara gift med en snickare som vet precis hur man gör när det ska byggas plasthus till murare, rum till Frank och sovalkov till oss. Att min inredningshjärna sen kompletterar hans expertis känns som en himla bra kombo. Och redan när projektet är i startgroparna har jag flyttat in i rummet i huvudet och inrett, så det här med att känna in rummet och låta det ta sin tid, det är inte riktigt min kopp te. Nu ska sovrummet få en heltäckningsmatta och Franks gamla rum ska få bli brorsans på något vis, även om det är ett tokigt genomgångsrum så ska vi nog få till det med spjälsäng och förvaring…

Annars är årets projekt att isolera golvet till verandan och försöka förverkliga drömmen om en farstukvist med bra klädförvaring och plats för barnvagn och liten frukostveranda. Än så länge är det bara en skiss på ett papper, några gamla fönster från Hallsbergs byggnadsvård och en bevarad dubbeldörr från snickarhjältens samlingar. Så det är väl bara att försöka få till ett bygglov och klura på resten så får vi väl se hur huset ser ut till hösten 😉

Sen här vi ju privilegiet att äga en sommarstuga och den har förstås också fått en gnutta kärlek och piff. Sovloftet blev klart och fick fina väggar av gamla tidningar. Och så har vi hyrt ut stugan i några omgångar och redan fått sommarbokningar för i år. Detta har lett till att vi har köpt en täljstenskamin. Dessutom hittade vi en fin rackare på utförsäljning nu i mellandagarna, så kanske att vi kan götta oss i ny värme där innan alla stjärtnasdag 😉

Och är det någon av er som är intresserade av att hyra en stuga till sommaren så hittar ni mer info här.

 

Trip To Stuga Brunnsnäs

Jamen visst, nu ligger stuga Brunnsnäs ute på Trip-To.se för uthyrning. Med tanke på tidigare inlägg så är det ju svårt att hinna vara på alla ställen samtidigt, även om en helg i stugan slår det mesta och verkligen ger oss lugn och ro så blir ju inget projekt här hemma i huset klart snabbare av det.

Så nu tänkte vi att vår fina stuga kanske kan glädja någon annan en vecka eller två i sommar eller höst eller närhelst någon behagar ta sig till landet. Så vill ni hyra är det bara att klicka sig in där och boka datum, i sommar önskar vi dock helst att man hyr en vecka.

Och tro mig, det är bra härligt på landet!

 

Hej mitt vinterland!

Nu kan vi snacka vinter här. Dra mig baklänges i pulkan vad mycket snö det har kommit. Vi packade in oss i familjekombin i fredags och styrde kosan till stugan. Till ett vinterland med snötäckta träd och tunga grenar, till sprakande brasa i öppna spisen och till makalöst god smörgåstårta komponerad av svärmors man. Till slöhet, slappande och snöyra.

Frank har åkt pulka och Wilma har tassat ut och in. Hon tror tydligen att hon vill gå ut men kommer på nästan lika snabbt som hon har satt ner sina små tassar i snön att det var en dum idé. Frank däremot åkte pulka så rogivande i snövädret att han somnade, trots att det var lite irriterande att han fick snö i ansiktet.

Och så åt vi smörgåstårta för glatta livet, kalas för farbror räv och fullt hus med familjen. Frank åt upp räkorna och jag tog alla konserverade mandariner i ett nafs. För ni ser ju vilken himla fin smörgåstårta, han kan han, den där Janne och jag älskar sånna där sliskiga mandariner.

Det var väl mest det, nu laddar jag för några dagar i Stockholm med mina härliga kollegor. Här ska det insupas inspiration och nyheter på Stockholm furniture fair, jo jag tackar ja. Kameran är laddad och jag är sannerligen nyfiken på alla finheter.

Hoppas att ni har haft en skön helg i snön och happy design week!

 

Nytt år, skrubbsår och kärlek i själen…

Prosit! Nej inte blev jag precis friskare av bastubad och dopp i isvak. Ni ser ju mitt ben dessutom, så där blir det när en försöker sig på en bakåtvolt på isen. Inte bra. Men det var rätt skönt ändå på något vis. Inte skadan på benet utan själva chocken med att svalka sig…

Innan vi hoppade ner i det svarta hålet hade vi förstås värmt upp oss ordentligt i den vedeldade bastun och blivit mätta på hyfsat välgrillade korvar. Och när vi hade fått nog av det finska påhittet begav vi oss hem igen och började fixa nyårsmiddagen. Jocke och jag stod för förrätt och dessert och gästerna för huvudrätten.

Det blev chiligratinerad hummer till förrätt, dra mig baklänges vad gott det var. Receptet kommer från ICA och ni hittar det här. För att inte tala om huvudrätten. Fanfuckingtastic. Hjortfilé tillsammans med en Västerbottenduchesse, friterade rotfrukter med tranbär och rödvinssås. Och så toppade vi det med marängtårta fylld med Nutella, den heter tydligen semifreddo, en Fredrik i semifinal tänker jag då, hur nu det hör ihop med marängbottnar och Nutella. Men gott var det. Ser ni förresten gubben där på tårtan? Måste vara Freddo. Receptet till den rackaren kommer i alla fall från Matplatsen.

Och sen var det dags för fyrverkerier, skåla i champagne och gott nytt år. Vi var de enda som smällde raketer i området och det var nog tur det för vi fick ta skydd när en låda blåste omkull och sköt åt alla möjliga håll. Livsfarligt. Och skrattretande.

Men det blev ju nytt år ändå, vi halkade hem igen och började nya året med sällskapsspel, kärlek i själen och fishshot.

Och nej, klart som tusan att jag inte försökte mig på någon bakåtvolt, tror ni jag är helt out of my mind? Jag skrapade ”bara” i kanten på isen när jag skulle upp ur vaken. Tufft att bada isvak. Tydligen.

Yeah well. God fortsättning till er och bring it on 2015, jag ska vara mindre förkyld i år, ska bara kurera mig från den här omgången först…

 

Nyårsafton on the way

Jamen då är vi här igen, det var ett tag sen sist och precis ett år sedan som nyårsafton firades här. Som ni ser är bordet dukat, servetterna kör 80-talstema, jag har gått en liten promenad, Jocke har skjutsat Frank till farmor och våra gäster har anlänt. Veden till bastun är tänd, isvaken är utsågad och jag vaknade med en ny förkylning. Haha, är det ett skämt eller. Frågan nu är väl om bastubad och hopp i isvak gör mig än mer förkyld eller om det botar alla barnbaciller som intar min kropp. Den som lever får se.

Yeah well, jag vet i alla fall att pappa Pohlman stark avråder all slags aktivitet som kan göra det sämre, men hej, sista dagen på året, det får bli som det blir. Förhoppningsvis blir jag väl träningsfrisk ganska snart ändå och kan återuppta mina välmående rutiner.

Nu kör vi i alla fall nyårsafton och verkar göra det här till en tradition, först korvgrillning vid sjön, bastubad och sen trerätters, sällskapspel, fyrverkerier och skål tamigtusan!

Gott nytt år raringar, ta hand om er och må väl!

 

Folkrace och fiske

Vi var som sagt i stugan i helgen och efter fredagsmyset, ni vet, den där städningen så blev det banne mig en bra helg. Med folkrace, trevligt sällskap och fiske. Fast det där med fiske beror ju på hur man ser det.

I lördags pratade vi i alla fall med vår jourhavande elektriker som visade sig vara på folkrace, som tur var kunde han ju guida min händige man så att strömmen kom tillbaka, tack och lov, så istället för att han behövde rycka ut till oss kunde vi åka och titta på modifierade original som körde som galningar. Som bekant älskar jag ju bilar som låter mycket och går ganska fort, så det var väldigt roligt. Även om folkrace inte går jättefort så låter det en del.

Det var minsann värsta grejen, Laxå flygfält var fullt av bilar och motorbanan gick varm av buckliga fordon i glada färger med svettiga förare i overall. Frank stormtrivdes, käkade korv och knoppade in till motorljuden precis som senast vi var där och Jocke körde cross. Så nu har vi gjort debuten som publik på folkrace och jag tror vi kommer se det igen, och med min gokartinsats i bakhuvudet så tänkte jag att jag skulle bli en jädra bra folkraceförare, men det låter vi vara osagt.

Sen var det trevligt besök av fina vänner, lite fotbollsspelande för små korta pojkben i gräset och snack om livet för de vuxna. Badpojkar och skallrande tänder. För att sedan ta kväll och ladda för en fisketur.

Frank hade fått en egen flytväst, vi hade berättat om båten och fisken. Jocke hade laddat med räkor till abborren och jag hade fått fiskespön av pappa Pohlman. Vi gick upp klockan 6.30 och var i båten strax efter klockan 07. Fiskespöna glömde vi hemma, Jocke hittade ett i förrådet, ett svinlångt, med trassel på tråden och liten krok. Jag undrade vad det var för fel på hederlig daggmask som bete, men han, storfiskaren sa att räkor var bra grejer. Vi rodde ut mot vassen, Frank var tillfreds så länge båten rörde sig. När vi kastat ankar ville han bli man överbord och bada, vadå fiska. Man badar i sjön. Inte fiskar. Vi gjorde några tappra försök med räkorna, åt frukost i båten och fick napp. Hade inte fiskespöt varit så förbenat långt hade jag minsann fått en mört, men nu slet den rackaren sig och fiskelyckan uteblev. Vi rodde tillbaka in mot land och Frank var fast besluten att gå hem, så då gick vi hem och spelade boll i stället.

Så var det med det fisket.
En halv mört fick vi, lite skepp och hoj på sjön och en badsugen son. Och ja, kanske att Frank är för liten för att fiska eller kanske att fiskarna i just den sjön helst äter hederlig daggmask i stället för handskalade räkor…

 

Lite pretto eller…

Nu går jag och lägger mig i stugan, Jocke har precis städat kylen och frysen och jag har moppat golvet. Såhär dags tänker ni, javisst. Pretto kan man tycka. Fördelarna med ett så kallat sommarnöje är förstås många, nackdelarna är få men kan bli väldigt påtagliga. Särskilt när man kommer hit, svinhungrig med rykande varma pizzor i näven, drar ett getöga på golvvärmen för att se så att strömmen är på och att nöjet har klarat sig från överrumplande åskoväder. Och tänker att nu blir det krubb och sen soffhäng. Gött mos!

Men istället inser att strömmen har gått, att nöjet fått sig en känga av Tor och att det som liknar en spya precis utanför frysen är en kompott av den där isen som blev kvar sen socionomerna blandade drinkar, ett paket frozen yoghurt med smak av mango samt rester från en utsökt cheesecake. Mumsfillibabba som vi säger i den här familjen, mumbabba!

Pizzan ställs åt sidan, mannen går upp på vinden till getingarna och elskåpet, fingrar och trycker och håller sig undan getingboet stort som en handboll. Och han lyckas få igång strömmen, Frank och jag gör high five och säger jippie!

Vi dukar fram varsin ljummen pizza, Frank somnar i sin säng och vi äter upp med rynkande ögonbryn och funderingar på vad vi ska göra för att det här inte ska hända igen.

Så nej, det är inte så pretto, bara en nackdel när Tor muckar med nöjet och vi städar upp efter fighten, såhär dags.

God natt!

 

Valborg utan eld

Frank här. Valborg smalborg kan man ju säga. Mamma och pappa snackade om att det var något med en brasa när det är Valborg, jag ba’ yeah well whatever, bara jag får hänga med er så är jag lugn, sa jag. De tog med mig till stugan i skogen, schysst liksom.

Men någon vidare brasa såg jag inte. Däremot hittade jag en gunga, fattar ni vad roligt det är att gunga? Jag blir alldeles till mig och skrattar när jag flyger fram och tillbaka, helst av allt vill jag gunga hela tiden men tydligen måste man göra andra saker också. Typ eat sleep rave repeat. Och så är det ju, dessvärre lyckades jag bli magsjuk där, inte i gungan alltså utan när vi var i stugan. Först trodde mamma och pappa att jag hade överkonsumerat päron men det visade sig att så inte var fallet.

Jag har aldrig varit magsjuk innan och det var banne mig ingen rolig upplevelse, fy bubblan. Jag var hungrig och törstig som en galning, gick och bankade på kylskåpet men fick bara dricka vätskeersättning var 3-5 minut och då endast någon tesked. Vad är det för hokus pokus? Som tur är blev jag frisk men det var några gånger där som mamma fick ringa 1177 och fråga om hur man skulle göra med kräkande krabater som mig. Uschamig säger jag.

Och om ni undrar varför jag inte har skrivit på ett tag så har jag så mycket spring i benen att jag inte har särskild lust att sitta och smattra på tangenterna även om jag gärna berättar för er om hur jag har det. För nu tex ska jag åka till mormor och morfar, igår lekte jag med farmor på hennes födelsedag och hjälpte till att lägga sten, men idag tänkte jag att mamma och pappa kan få fixa det där själva tillsammans med Janne så då flyr jag fältet en stund.

Bara så ni vet. Förresten så börjar jag bli en hejare på att härma och säga ord, nu kan jag tex säga Eva, fatta hur mallig mamma är då när jag säger Ea.

Jaja, det blev en Valborg samlborg och jag mår fint som snus nu så, så är det med det.
Puss och kram so long!

 

Vid det lilla sommarnöjet

Ja nu var det ju ett tag sen det var Valborg, men tiden bara rusar förbi. Som ni säkert märker. Helt plötsligt är det som sommar, det nalkas skolavslutningar och studentfester, syrenen står i blom och myggen har pinkat in sitt revir, dvs. invaderat helat Astrid Lindgrens värld och därmed gett mig ett och annat bett.

Skillnad var det på Valborg, då var det minsann lite kyligt, för någon brasa mer än den vi hade i en tunna på tomten kom vi inte i närheten av, men ack vad gjorde väl det. Vi spenderade några dagar av familjemys i sommarnöjet, Frank lyckades få fatt i en magbakterie som senare resulterade i magsjuka, som ni vet. Men innan den lilla detaljen så hade vi det fantastiskt skönt där i skogen vid sjön.

Vi styrde upp en större parkeringsplats, städade lite och fantiserade om tiden som vi ska ägna där om helgerna snart. Snart när alla stenplattor är på plats, snart när der går att bada i sjön och snart när tiden finns för lite mer sommarnöje och familjemys.

Och P.S vill någon av er kanske hyra vårat sommarnöje så skriv en kommentar här eller maila mig under fliken ”kontakt” så återkommer jag, för det är nämligen så att vi hyr ut stället till städade personer som kan klippa gräs. Haha. D.S

 
1 av 712345»»