Fredagsfix

Det här med fredagsmys är inget vi håller på med i stora drag. Ordet mys är för övrigt ett ord som jag sällan använder då jag får rysningar av att det alltid ska vara så himla mysigt. Nej. Jag behöver inte ha det mysigt.

Fredagsfix däremot, det är bra grejer. För kakel i köket är lämpligt. Därför satte Jocke och jag det igår kväll. Jag har aldrig satt kakel själv innan, men det gick fint. Dock skulle jag hämta vatten till att blanda fixet, men jag visste inte att det skulle vara till det så jag tog varmt vatten för att Jocke inte skulle frysa om händerna. Omtänksamt. Men det var fel, för då börjar det ”brinna” fortare och alltså torka snabbare. Fix och trix, den där smeten som man sätter antingen på plattorna eller på väggen för att det ska fastna. Alltså.

Innan ”Högklackat” drog igång var väggen klar och jag kunde skratta glatt mellan tuggorna av lite plockmat. Plockmat funkar fint när man inte har ett funktionellt kök. Bara så ni vet.

Sen somnade jag i soffan och nu är det lördag. Här ska det fortsättas med olika projekt, kanske lite dragning av el i köket, planering av syrum eller platsbyggdbokhylla på kontoret. Och nej. Jag har inte packat upp dammsugaren än.

Black & White

Som en filé mignon black & white vattnas det i munnen när rummen börjar få fin stekyta. Svart och vitt is da shit. Men det här med att göra klart ett rum i taget tycks inte vara vår melodi. När Jocke bygger in badkaret bygger jag bokhyllor, målar arkivskåp, skruvar upp rullgardiner och klappar på bänkskivan. Jajamensan. Idag kom den efterlängtade bänkskivan.

Men vi ska inte ropa hej än. Nej, nej. En liten felmätning och diskhon sitter 1,5 cm för mycket åt vänster. 1,5 centimeter är egentligen ingenting. Det är ju t.ex. bara en liten bit av en fingertopp, en skalbagge eller 1,5 centimeter av en skollinjal. Men. 1,5 centimeter gör skillnad. Därför blir det till att göra om och göra rätt.

Och som pappa Pohlman säger, kan man inte leva med 1,5 centimeter skillnad då kanske man bör fundera över vad som är viktigt här i livet. Och det är så sant som det är sagt. Men både Jocke och jag kommer reta oss till förtret på den där lilla snedpeken. Men förutom snedpeken är det fantastiskt fint och flott med svart granit, eller vad tycker ni, blir det bra?

Hoppas, hoppas att köket gör mig mer huslig när allt är klart sen. Det vore nåt det!

Och ja, jag vet att inga materiella ting egentligen har något värde och att jag hellre har en äkta man resten av livet än en hjort på väggen och en diskbänk på sniskan, men ni vet hur det kan vara med pryttlar. Och nu ska vi ju förhoppningsvis bo här till någon bär ut oss så då vill vi ju ändå få det så bra som det bara går.

Och till dess ska jag ta vara på de viktiga sakerna här i livet och krypa ner bredvid mannen och känna mig otroligt lyckligt lottad för allt jag har. Bara så ni vet.

Alltså. Dagens black & white.
God natt.

Adrenalinkick

Pulsen arbetar för högtryck i soffan och jag är överlycklig över att bredbandet fungerar. Det fungerade lagom till ovanstående auktion skulle budas hem på Tradera. Jag är dock inte lika överlycklig över slutsumman. Adrenalinkicken tog över mitt förstånd och jag bestämde mig att den där hyllan ska jag ha. Det bara är så.

Jocke mumlade vid sidan, tittade lite snett, men jag låtsades inte se eller höra, jag var fast besluten att kryddhyllan från Reda så småningom skulle sitta som handen i handsken i köket. Uppdatera. Vänta. Lägga bud. Två minuter kvar, nytt maxbud och hoppsan, auktionen är avslutad och lön från Deermountain Design får betalas ut för att betala vinsten.

Joråsåatt. Två lax senare och köket är grymt snyggt i mitt huvud. För nu är det såhär; samma röda färg som locken har på skepporna ska en otroligt stor Bumlinglampa lackas i som sedan ska hänga över köksbordet. Stolarna ska få nytt tyg och planschen med Mellanmjölk kommer ingå polygami med både Bumlingen och Reda. Håll i hatten vad fint det kommer bli.

Och för er som är starka fans av Antikrundan och vet att antika föremål icke skall överlackas eller förfinas för att de då förlorar sitt värde, det skiter jag i. En gigantsikt brun Bumling ovanför matbordet gör sig icke besvär. Men en röd. Giv mig styrka.

Så nu får pulsen lägga sig en aning och jag får hoppas på att stenskivan till köket kommer snart så att jag kan börja steka blodpudding.

Så kan det gå.

 

Bättre och bättre…

Det blir bättre och bättre dag för dag. Något sånt sjöng vi när jag spelade fotboll när jag gick på lågstadiet. Det var mest buffel och båg för inte blev det bättre där inte. Det var oftast 8-0 utan boll. Ungefär. Inte bra med tanke på att jag var målvakt. Och när vi skulle börja spela elvamanna slutade jag eftersom det blev så långt mellan stolparna och dessutom nådde jag inte upp till ribban. Så jag började med innebandy.

Hur som helst. Det blir otroligt bra i det här huset att jag inte kan tro att det är mitt, fast jag ser ju på alla pryttlar och på min älskade man att det är vi som bor här. Och idag har vi återigen varit definitionen av effektiva. Jo jag tackar ja. Rutigt golv i halva hallen. Joråsåatt. Trots att vi köpte hela mattan så räckte den rackaren inte till. Men halvan som är klar är förstås klockren.

Sideboardet har flyttat från källaren till vardagsrummet och dessutom fått en jordglob. Eller den fick jag av mannen idag när vi var på bästa butiken i Laxå, Linne och Lump.  Tackar, tackar.

Kommoden som jag prutade ner förgyller numera badrummet och passar in som ett smäck!

Sovrummet har tack vare ett presentkort på IKEA fått förvaring i form av två byråer vid namn ODDA. Dessa fick sedan toppas med den dundertunga betongskivan. Men snyggt. Sen har även klädställningen TURBO tagit plats och Ann har ställt sig i ett hörn.

Och nu snarkar Wilma i sin bur. Ja hon sover där frivilligt, det är där hon känner sig trygg så det är inget konstigt. Jag ska nynna vidare på ”det blir bättre och bättre dag för dag” (men hur går den sen?) till jag alldeles strax somnar bredvid min äkta hälft och imorgon är åter från semester av olika slag.

Så. Sov gott.

Påskkort

I vanlig ordning firas påsken på Öland med familjen. Det är där den grillade korven blir som godast. Det är där Wilma kan springa ute och åma sig för myntan utan minsta tillstymmelse för fara. Det är där havet dundrar fram som en vältrafikerad motorväg och förändrar landskapet. Det är där lugnet lägger sig som ett snötäcke över naturen för att lika snabbt övergå till isande soliga mornar.

Det är där vi har laddat batterierna för att fullfölja renoveringen.

Och nu är golvet målat igen så att ångorna ligger täta i hemmet. Öland är många mil bort och jag är hemma i det mintgröna huset. Och ja, plastfilmen på frysen är kvar för om jag eventuellt skulle sölat färg…

Men det gjorde jag inte. God natt.

Ange rubrik här

Ange rubrik här. Så står det i rutan och jag orkar inte komma på något fyndigt nu. Jag vill bara dela med mig av dagens arbete och konstatera att vardagsrummet börjar bli riktigt fancy. En ny Marimekkoskål i färgen ”plommon” har tagit plats på det fina fatet från Uppsala/Ekeby som jag by the way fyndade i en antikaffär för 70 pix. Jag har flyttat på taklampor och ramat in affischer till kök och hall. Några dörrar har fått handtag, sovrummet rullgardiner, golvet i köket är målat en gång och Wilma känner sig som hemma.

Hatthyllan är pimpad och på plats. Kolla in Habo.com (inte .se för då kommer du till Habo kommun och det är inte riktigt lika upplyftande) de har nämligen nylanserat bland annat gamla funkishatthyllor i svart och vitt och med krokar i regnbågens alla färger. Så jag köpte ett paket med tre röda och piffade till mitt fynd från min dagisfröken.

Nu är jag som sagt fantasilöst trött för att uttrycka mig i text, men i mitt huvud börjar hallen träda fram som en liten teater med kristallkorna och sammetsstolar. Åh vad roligt det ska bli att göra klart rummen.

Så. Med ångorna från det nymålade köksgolvet så välkomnar jag John Blund och önskar er alla en god natts sömn.

På återseende gott folk!

P.S. Ser ni hjärtat av färg på min handske? D.S.

Du är schack och jag är matt…

I ateljén spelar Bobby schack och jag är alldeles matt nu. Ännu en effektiv dag är till ända. Vi har städat hela huset efter en yngling som målat bra men lämnade både snusad snus och slipdamm i drivor. Men det är tydligen så reglerna är och jag har tyvärr inte satt dem. Men nu är det så himla fint här att mitt huvud svämmar över av tanken på hur det kommer bli.

Och det där med matta till vardagsrummet fixade jag på ett knyck. Efter tips och inspiration från bloggen ”Hemma hos Katta” visste jag vilken matta jag ville ha. En stor rackare som sagt. Det blev en MORUM från IKEA, prisvärd och grå. Så nu trivs både bordet och jag bättre.  Tack för tipset Katta!

Annars har den 3:e april varit enligt följande, utan inbördes ordning. Gå upp med solen och vara välkomstkommitté när målaren kom. Ta en egen målarburk och pensel och skynda på arbetet lite. Måla golvsockel och trappräcke. Åka på matturné och beställa handtag till innerdörrarna. Fightas med schackbrädet och få det åbäket på plats. Ta bort täckpapp i köket, dammsuga och moppa golv. Dricka energidryck och äta falafel. Sätta på strömmen till kyl och frys och till ugnarna. Välkomna Wilma till nya hemmet efter en kortare vistelse hos räven. Börja konka bohag från källaren och få se resultat. Montera inredning till hörnskåp i köket och sjunga högt när ingen hör.

Nu önskar jag att stenskivan kommer i morgon så att köket snart kan färdigställas. Ser ni hur fint det kommer bli? I morgon ska vi dessutom måla golvet i köket i samma färg som luckorna, fast en halvblank.

Som sagt. Gäller att vara effektiv. Därför knoppar jag in nu. 18 timmar senare…
Sov gott godingar!

Effektiv start

Kommod.jpg

Gick som bekant upp i ottan för att jag trodde att hantverkare inkl målare började arbeta kl 07.00. De å andra sidan visste att vi var lediga och ville därför ge oss lite sovmorgon. Det var ju omtänksamt. Men det betyder inte att det fortare blir färdigt. Jag däremot städade och donade.

Hur som helst så var vi vakna. Och strax efter klockan tio hade jag dels lämnat tillbaka en släpkärra och snyggt backat in den på sin plats. Jag borde fasen få medalj för att jag är en jävel på att backa med släp. Och när jag ändå var igång med mina ”Lotta-på-bråkmakargatan-kunskaper” så bytte jag lampa på bilen. Klapp på bröstet och tack mamma och pappa för att ni lärt mig så mycket.

Sen rätt var det var befann vi oss på Debora och kom ut därifrån med hela rullen av schackrutigt plastgolv.  Schack matt för tusan. I ett knyck bestämde vi oss även för rutigt golv på kontoret, alltså inte bara i hallen. Nu är bara frågan hur man får mattan på plats på bästa sätt, tips på det?

Sen pep vi vidare till Bauhaus för att titta på kakel. Vi kom ut därifrån med en kommod till badrummet då jag hade prutat ner den till en tredjedel av ursprungspriset. Perfekt. Den var redan nedsatt givetvis, men eftersom den stod där för någon månad sen så tänkte jag att de säkert ville bli av med den. Mycket riktigt.

Och det här med kakel.

Nu har jag bestämt mig hur det ska bli. Eftersom luckorna och resten av rummet är vitt och matt i färgen så får kakelplattorna bli blanka så att det blir lite reflektion och inte bara platt pannkaka av allt. Dessutom har vi bestämt att det blir svart kakel på väggen där fläkten ska sitta och vitt kakel ovanför diskbänken.  Vad plattorna heter har jag ingen aning om, men jag tror absolut att det kommer bli snyggt som bara den. Som ni ser är de lite räfflade, synpunkter på det?

Med andra ord blev det här en effektiv måndag.

23.30

Nu är det mörkt för länge sen. Om det inte vore för skenet från bygglamporna skulle vi köra Earth Hour här för jämnan. Bohaget är som sagt två trappor ner och prio ett är inte att fixa belysning. Nix pix.

Köket däremot vore som sagt skönt att få ordning på. Jag trodde att vi skulle kunna koppla in kyl/frys och ugn/micro idag, men se den gubben gick inte. Varför inte? För att Siemens inte var ett dugg samarbetsvilliga. Husqvarna däremot skötte sig hyfsat. Vi kan säga att det var nära att jag sket i det blå skåpet…

Så här var det. Och bara för att det är 1:a april så är det inte på skämt, även om jag trodde det vid vissa tillfällen. Det här är based on a true story.

Runt klockan 10 var vi på tippen. Jag gillar inte tippen. Främst för att man inte får kasta allt i stora sorteringscontainrar. Det är ju liksom därför man åker dit, för att kasta rätt skit på rätt ställe. Utan att behöva riva ut mjukplasten ur soppåsarna och försöka trycka in det i de där små hålen som finns för att klåfingriga ungar inte ska klättra in i containrarna.

Nåväl. En hel släpkärra med skräp tömde vi och blev som vanligt lika tillmötesgående av orangeklädda damer som grymtar siffror till svar när man frågar vad man ska kasta hårdplast. I 7:an. Happ. Ej sorterbart. Konstigt.

Sen när kärran var tömd tog vi tag i köket. Insåg att kylen inte fick plats i hålet som det var tänkt. Dessutom skulle det finnas ett läckageskydd under. Det fanns här igår. Skyddet alltså. Men idag hittade vi det inte och att leta efter något genomskinligt i en källare med flyttkartonger och dylikt från golv till tak kändes onödigt. Därför gjorde jag personbästa på IKEA en lönehelg. Tog max fem minuter. Jag kollade i appen var plastbiten låg, pep in och hämtade den, betalade och öppnade bagageluckan.

Vad låg där tror ni? Ja, precis. Det befintliga läckageskyddet som vi trodde hade gömt sig i källaren. Klart att det låg där. Sen började ronderna med Siemens. Jag kan säga att omhägning av dörr tar ungefär en hel dag. Särskilt om en liten plastgrej som man måste ha tappas ner i fläkten i frysen så att den måste skruvas bort och sedan rullar plastgrejen vidare så att ett innerbakstycke också måste skruvas bort, för att slutligen få tag på biten och skruva fast den på motsatt sida…

I skrivandes stund är det nog oavgjort för elen är ännu inte på och därför är det oklart om det fungerar som det ska. Men som ni ser sitter det på plats nu. Så kanske kan matlådorna på verandan få komma in snart.

Vi här även fått dit trappräcket och nu håller min älskade man på att förebereda för målarna så att de förhoppningsvis blir färdiga imorgon. Jag har stämplat ut och smörjer mina arbetarhänder gång på gång med en dröm av solmogna frukter och passion. Som det så fint står på Apolvias handkräm. Bullshit.

Det här blev ett långt inlägg pappa, jag vet att jag inte ska skriva så långt för då orkar man inte läsa. Men äsch. Tack och god natt. I morgon tar vi nya tag.

Ljust och fräscht, som sagt.

Sovrummet nu…Sovrummet innan…

Nu är det så ljust och fräscht i huset att solglasögon nästan är ett måste. Lindström och Schyffert skulle känna sig som hemma och kunna ha föreställning i vardagsrummet. För att inte tala om hur ljust och fräscht det är i lägenheten. Skoja min doja. Imorgon lämnar vi över nyckeln till de nya hyresgästerna och bor därmed också i huset. Galet. Bra galet.

Målat är det men städa är inget för målarna. Men så får det vara. För jädrar vad bra det blir. Det är bara lite kvar. Trappräcket ska målas, golvlister och vissa dörrar ska få en sista strykning sen så kan vi säga tack och hej leverpastej, bra jobbat Wadköpings Måleri.

Sen äntligen får jag börja inreda och möblera ut hjärnkontoret i rummen. Och vi kan börja städa och forma vårat hem. Gissa om jag är ivrig. Jag vill måla golv, måla om sänggaveln, inreda ett nytt kontor, fixa i köket, styra upp garderoberna, lägga rutig plastmatta i hallen och blaj, blaj, blaj, ni vet. Och ja, jag vet att jag inte kan göra allt på en gång och jag ska försöka fokusera på ett rum i taget. Sovrummet vore ju skönt att få hyfsat klart förstås.

Nåväl, jag säger hej då terrakotta, sjukhusgrön, ljusgul och pyjamasblå. Välkommen ljust och fräscht. Ha.


Om mig och min blogg

Namn: Eva Hjortsberg
Född: 1981
Bor: Örebro
Civilstatus: Gift
Sysselsättning: Ocertifierad inredare, kulturpedagog och kulturvärd. Mångfacetterad kulturarbetare med studier på halvtid och kreativitet på heltid.
Övrigt: Tvåbarnsmorsa till Frank 9 år och Erling 6år. Har två hus och ett relativt glatt humör. Fantiserar om nya projekt och samlar på inspiration för kommande kreativitet och önskar att det fanns fler timmar på dygnet.

Bloggen: Här finns personliga inlägg från förr om allt från företagsuppdrag till renovering av huset med omnejd, bilder på barnen i synnerhet, samt en gnutta träning och fina foton i allmänhet. Ett fåtal tokiga videoklipp och mer rimmande prosa. Men det är så mitt liv är, kreativitet i olika former.

Så välkommen hit!

Bilderna och orden är mina egna om inget annat anges. Vill du låna – länka och meddela mig.

Viktigt meddelande från min mor

Gå fort och se glad ut, så ordnar sig resten ska du se 🙂

Kategorier