Nu går det undan må jag säga. Fyra väggar är resta, takstolarna kommer förhoppningsvis på plats i morgon och innan regnet faller hoppas vi att taket ligger på. Tack strålande september för att du är så samarbetsvillig. Och tack älskade man för att du är så kunnig. För att inte tala om diverse hjälpredor som dyker upp lite titt som tätt. Himla tur att vi har så bra vänner som kommer hit och till en början nöjer sig med mat som betalning.
Och vädret alltså. För det här med att temperaturen närmar sig ensiffrigt på kvällen och att vi så småningom går mot höst, det vet vi ju alla om, men när september bjuder på högsommarvärme så är det bara till att tacka och ta emot, arbeta till mörkret faller och fantisera vidare om en taklagsfest. Även om jag för det mesta håller ställningarna med Frank så vill jag gärna hjälpa till om jag kan.
Idag har jag tex hjälpt till så att det blev ett garage med emballage och grundmålat två fönster. Så nu är det ett vindskydd i väntan på panel, isolering och resten.
Det ska bli väldigt intressant att se hur det blir när det blir klart. Och hur fint det kommer bli när jag har dukat upp till fest.
Haha.
Skrivet den 8 september 2013 i kategorin
Renovera mera |
Kommentera
Obs. Mina bilder får inte kopieras och användas utan min tillåtelse! ©Eva Hjortsberg
När den ena grannen reser partytält för kommande galej gjuter vi plattan till garaget. Bygge som bygge. Förhoppningsvis kan vi ha party i vårat garage så småningom…
Igår var det alltså fullrulle i Astrid Lingrens värld. Det har det i och för sig varit varje kväll hela veckan för att förbereda för gårdagens arbete. Ett betongarbete som drog ut på tiden och som avslutades kl 21. Men nu är plattan gjuten och ligger här bredvid huset och fläker ut sig i stundom sol stundom moln. Så jäkla bra. Jag gjorde förstås inget på den biten. Men jag hällde i betong i mina gamla stövlar, gjorde fotavtryck vid brevlådan och servade arbetarna och Frank med diverse föda.
Och idag är det lite lugnare. Innan grannens party drar igång. Den andra grannen lirar på sin gitarr och Frank och jag har precis gått över till en tredje granne vars telekabel förstördes en aning men numera är återställd. Med andra ord kom det en mindre nöjd herre och undrade vad det var frågan om då när kabeln var klippt så att säga. Jag hoppas att han är nöjd nu, men innan han förstod att det bara var Frank och jag som plingade på med en smarrig kaka, såg jag någon glutta fram bakom gardinen, glömma bort att fönstret var öppet och yttra meningen, ”det är bara någon som vill sälja en kaka, skit it”.
Men aja. Kabeln är fixat, kakan är lämnad och plattan är gjuten. Det går bra nu. Det tycker jag ändå. Och varför i hela friden la jag betong i stövlarna, jo, jag tänkte att de kunde få agera dörrstopp.
Hej hopp!
Skrivet den 31 augusti 2013 i kategorin
Renovera mera |
Kommentera
Obs. Mina bilder får inte kopieras och användas utan min tillåtelse! ©Eva Hjortsberg
Eller avsaknaden av en röd tråd kanske snarare är det återkommande temat på kök från IKEA, i alla fall de som Jocke och jag har byggt. Inte konstigt att huvudet bultar och energinivån sjunker lika lågt som IL:s omsmarta återvinningslösningar, för tro mig det är lågt.
Som jag nämnt tidigare är mitt hatgöra att kasta främst plast och numera även frigolit, tycker ni att frigoliten på bilden ser tillräckligt liten ut för att få plats i de små, små hålen på en grön återvinningslåda. Nej. Precis. Och om återvinningen är överfull och det enda stället som jag får kasta frigoliten på är i en grön låda med små, små hål, då får den verkligen inte plats, om jag inte river sönder den i ett rivjärn och plockar upp varenda liten kula. Ni hör ju, jag blir upprörd. För kommer frigoliten utanför blir det nedskräpning och böter. Om ni missat det.
I-landsproblem de Luxe men så urbota korkat att jag inte förstår hur det är tänkt, vi ska sopsortera, men när vi sopsorterar så finns det inte plats för skiten, så då måste jag ändå hitta på något fuffens eller köpa det där tålamodet i ett stort jävla platt paket och återkomma till återvinningen med min frigolit och mitt rivjärn. Kom igen IL. Varför finns ingen stor container för plast och frigolit, kan någon svara mig? Är det för att det blåser iväg eller är det bara för att sånna som jag ska få öva på det där med tålamodet?
Och det där köket då. Jo, det blir nog klart vilket årtionde som helst. Har någon byggt ett kök från IKEA utan svordomar och MacGyverlösningar, tell me. In med dig i Guinness rekordbok i sånt fall, för där kommer jag aldrig hamna. Möjligtvis Jocke, för han är fantastisk men jag är fasen slut som köksbyggare. Och artist.
Say no more.
Skrivet den 16 maj 2013 i kategorin
Renovera mera |
Kommentera
Obs. Mina bilder får inte kopieras och användas utan min tillåtelse! ©Eva Hjortsberg
Alltså jag vet att det var ett helvete att bygga det senaste köket från IKEA, eftersom väggen var allt annat än rak, mitt tålamod visar sig vara minimalt i dessa situationer och att det alltid behöver kompletteras med en passbit eller nåt MacGyver hittepå. Inte tålamodet utan köket. Tålamodet behöver väl också kompletteras men det verkar bökigare än att åka en extra sväng till IKEA. Tyvärr har de inte tålamod i platta paket, eller har ni sett några?
Så därför skulle jag aldrig utsätta mig för det där igen. Men nu kryper jag omkring där på golvet, lik förbannat och skruvar stommar, monterar lådor och svär åt inbrottssäkra förpackningar samtidigt som jag försöker underhålla Frank. E som i effektivitet rimmar illa och jag blir på dåligt humör av kök från IKEA. Och det vet jag ju om. Men jag ställer som sagt upp för laget och hjälper min älskade man, för att jag kan och för att jag är en jävel på att skruva ihop.
Men tänk så bra det skulle vara med tålamod i ett platt paket, då kanske det hade gått lite bättre mellan varven. För även om det som sagt är det fjärde köket från IKEA vi bygger så slutar vi, som i mannen och jag, aldrig att förvånas över att det saknas saker, stödben går av eller att rekommendationen för att man överhuvudtaget ska kunna slutföra bygget tack vare egna lösningar inte står med stora bokstäver på varje paket.
Men som sagt, jag blir på dåligt humör, Frank blir uttråkad och Jocke kämpar vidare. Och imorgon gör vi det igen. Då ska jag sätta dit alla 17 lådor som jag i dag monterade ihop. Jomenvisst låter det upplyftande. Tur att det kommer bli fint så småningom.
Not to self, lyssna på dig själv och gör inte sånt du blir på dåligt humör av på flit. Jo, jo.
Nu. Tack och god natt!
Skrivet den 8 maj 2013 i kategorin
Renovera mera |
Kommentera
Obs. Mina bilder får inte kopieras och användas utan min tillåtelse! ©Eva Hjortsberg
Här var det bara till att möblera så som vi ville ha det. Eftersom vi hade målare som målade allt invändigt så blev det väldigt ljust och fräscht när det var klart. Nog för att jag verkligen gillar färg, men jag tycker om när det är en vit bas och att jag sedan kan ändra karaktär i rummet med hjälp av konst och textil.
Idag har jag t.ex. bytt ut sänglamporna, innan hade vi två vita från IKEA PS, men nu när det ska vara nattöppet i mjölkkiosken så kan det vara svårt att hitta sugröret och med lamporna från IKEA fick både kioskinnehavaren och kunden en smärre chock när strålkastarna tändes. Så nu har jag åtgärdat det. De gula lamporna är loppisfynd, de är inte exakt lika men duger väl bra ändå, tydligen Knud Christiensen som ligger bakom dessa.
De flesta möblerna kommer från IKEA. Betongskivan på byrån har Jocke och jag gjutit, tavlorna ovanför har jag gjort, den ena torson hittade jag i en container i Sthlm, det fanns tre men jag kunde bara bära på en och det var ingen mer än jag som ville gå med en torso under armen, synd. Den andra är från en loppis. Övriga pryttlar kommer i vanlig ordning från pappa Pohlman. Överkast och kuddar är också från IKEA, förutom den orangea som är från HM och den med lämplig text för undertecknad kommer från en tjej i Nora. Nallarna är Franks som han har fått av sin morbror.
Och det var nog det.
Nu när jag ändå är i gång och har en sovande son i knät så passar jag på.
Vardagsrummet och sovrummet är de enda rummen som vi inte har gjort något med golven. Vi funderade först på att slipa det och måla men tyckte att det funkade fint som det är. Och jag är lite allergisk mot gardiner, rullgardiner är okej för att fylla en funktion men annars gillar jag att fönstren och att ljuset kommer fram. Särskilt när det är hyfsat fina fönster och härligt ljus som strömmar in. Eller vad säger ni, stor skillnad va?
Soffan är en Kramfors från IKEA, mattan är också från IKEA och heter Vedum, soffbordet är ett av dansk design om jag inte minns fel, köpt på en före detta loppis, Arkastolen fick vi av min bror i inflyttningspresent när vi flyttade ihop i lägenheten (den vita låga pinnstolen), den stora vita golvlampan kommer från Jakobssons möbler, lampan ovanför bordet är från Lagerhaus. Sideboardet är från samma ställe som soffbordet, den svarta ”trådfåtöljen” är från Åhléns och gunghästen är ett loppisfynd. Konsten är dels min egen men även från adra konstnärer.
Fint som snus. Sist ut är sovrummet, the master bedroom.
Det får ni se imorgon.
Tack och god natt!
Innan vi flyttade in i huset var det alltså Jockes pappa som bodde här tillsammans med Jockes lillebror. Och det rummet som vi har gjort till kontor/ateljé var lillbrorsans rum. Från början slipade vi alltså parketten även där för att vi tänkte att vi skulle måla golvet precis som vi gjort i köket, men jag blev kär i den rutiga mattan så den fick vika ut sig även där. Skulle vi däremot göra om rummet någon gång så är parketten kvar under och slipad och redo för ny färg, eftersom vi som sagt bara har tejpat fast plastmattan längs med kanterna.
Arkivhurtsen är ett fynd från kommunens överskottscentral som jag sedan har målat om, skrivbordet har vi gjort av en högblank bänkskiva från Bauhaus, stolen som går att skymta kommer från Jakobssons möbler, där är även hjorten uppfödd. Bumlingen hittade Jocke i en container, det stora ritbordet har jag fått av pappa Pohlman och även den där lampan som är vid bokhyllorna, (bokhyllorna är platsbyggda Billy) den hade han i sitt garage. Andra prylar är loppisfynd eller arvegods.
Det var ett rum till, näst på tur är vardagsrummet, från terrakotta till ljust och färgglatt…
Innan vi flyttade in såg hallen ut som på bilden högst upp till vänster. Där biostolarna står idag stod en skänk med en spegel ovanför. Och där plåtskåpen står stod en stol. Som ni ser var det en plastmatta redan innan så vi limmade bara på den rutiga ovanpå den. Enklare än att riva och göra nytt underlag. Plastmattan i hallen valde vi att hellimma, dvs. att vi la lim under hela mattan eftersom det slits mest i hallen, till skillnad från på kontoret där vi använde en tejp längs med kanterna bara för att fästa mattan i rummet.
Biostolarna, eller teaterstolar som det faktiskt är kommer från gamla teatern i Örebro, kristallkronan är från min farmor och farfar, plåtskåpen och den gamla telefonen är från Linne och Lump i Laxå och hatthyllan hittade jag på en släpkärra som var på väg till tippen. Patronen som är ett paraplyställ och skoknekten kommer förstås från pappa Pohlman. Så är det med det, nu är det dock lite mer snöslask, vinterkängor och barngrejer i hallen, men snart är det vår igen och sommarskor och en livligare Frank. Härligt.
Badrummet innan inflytt.
Äntligen är det klart. Badrummet. Jocke är så himla duktig att jag får dåndimpen. Och jag har Ernstat så det står härliga till. Den blanka bänkskivan sitter som ett smäck. Vi valde att kila in den i fönstret, vilket blev förbannat bra. Sen sitter det ju ett element bakom skåpen men där värmen kommer upp sitter galler i skivan så att värmen inte blir instängd. Skötbordsdynan eller vad det heter är framtagen och ännu en Stringhylla är uppskruvad och pyntad med allt från julägg till förstahjälpenkit. Jag är så klart väldigt nöjd.
Men jag tror att det behövs några vimplar för att det ska kännas helt komplett, bara en liten rad från hyllan till rören, vad tror ni om det? Jag nämnde tidigare att jag hade fått sjöfartsvimplar av pappa som skulle kunna passa i badrummet, men när jag tog fram de idag och såg sträckan på signalflaggen, 15,4 m så kändes det som om jag sparar de till verandan i sommar. Haha. Även om vissa flaggor finns med, med betydelsen, i nöd och rop på hjälp, så blir det till att sy egna.
Summan av kardemumman är i alla fall att badrummet är klart, hela huset förutom källaren är färdigt och det är gjort på nio månader. En fullgången graviditet senare och allt är i sin ordning, jag är fortfarande imponerad av vår handlingskraft men inte förvånad. Jag säger high fucking five och föder ut min renovering om några veckor. Joråsåatt. I källaren ska det så småningom bli en komplett tvättstuga och ordning bland flyttkartongerna, men där behöver man inte vistas så ofta, bara så ni vet.
Så klapp på axeln och lite städning inför julafton, sen kan nog även vi ta lite jullov.
Yes asså!
Är det så att någon är nyfiken på inköpsställen så är det bara till att hojta till så får ni den informationen, annars duger det här bra.
Nu är det så rent och tjusigt på kontoret att jag minsann ska måla minst en tavla den här veckan. För bra länge sen gjorde jag ett presentkort till ett bröllopspar och det är sannerligen på tiden att de får sin tavla. Så med ett välstädat kontor finns inga mer ursäkter.
Dessutom börjar som sagt badrummet bli mer och mer klart. Jocke har satt taklister idag och satt upp en snygg lampa för att ge ljus åt oss och Jenny. Det bästa med lampan är att mamma och pappa så klart hade den hemma hos sig, så när jag frågade om pappa kunde hålla utkik efter en sådan så behövde han inte gå så långt för att hitta den, bara in i duschen. Perfekt. Sen har Jocke målat den svart för att få den att passa in bättre.
Den här veckan hoppas vi att både bänkskivan och glasväggen kommer. Annars får vi vänta en vecka till. Som ni ser är det föreberett för en glasskiva på badkaret, kommer bli så tjusigt så. Sen ska det till ett galler för hålet in under badkaret, även om Wilma av någon anledning ska krypa in där minst en gång om dagen så blir det bättre med ett galler.
Japp, så är det med det. Den tokfina trasmattan kommer från Lagerhaus och är vävd av återvunna tyger och finns att köpa för det ypperliga priset på 99 riksdaler, den är 70×190 cm. Då vet ni.
