Magdans och klädfynd

I veckan var vi hos barnmorskan och magen mättes, eller livmodern är det tydligen som mäts. Jag fick lämna blodprov och pissa i en plastmugg. Det är tydligen så man gör. Vi fick lyssna på barnets pumpande hjärta likt ett höghastighetståg och den lille sparkade och gjorde high five med den där trätratten som trycktes mot magen. Häftigt.

Allt var i sin ordning och jag köpte ett resårskärp för att hålla ordning på bäckenet som ger mig lite härlig smärta titt som tätt. Kruxet med det är att det behövs tunikor för att täcka brottarbältet och det är ju inte riktigt min grej. Men det får väl bli.

Och nu är det full aktivitet där inne, vi kan säga att jag kan göra sånna där magrullningar i oregelbunden takt, snacka om magdans. Och det går ju bara inte att låta bli att köpa världens minsta babyoverall när det är rea eller ett par ekologiska hängselbyxor med knappar gjorda av bambu för en dundring, även om de är på tok för stora.

Och nej, jag har ingen koll på vilka märken som är exklusiva eller ej och det är inget jag lägger någon vikt vid. Vi har köpt det som vi tycker är fint, både nytt och begagnat, så tänker ni gnägga om det så gör er icke besvär. Och att jag skulle gilla färgglada plagg kommer väl inte som en överraskning, tur då att Blocket och Tradera är fulla av fina kläder om jag skulle få dåndimpen helt…

Så pappa Jocke och jag dansar vidare med magen, fantiserar och funderar om den lille därinne och så inreder jag barnrum i hjärnkontoret. Förstås.

Åh vad det här är spännande! Det är ju ”bara” tre månader kvar nu. Lovely. Eller?

Var tog magen vägen…

Var tog magen vägen? Borta, som barnen på dagis skulle säga… I morse eller tja, ganska nyss när jag gick upp så var det som om magen hade försvunnit några centimeter. Väldigt konstigt. Som om lillen hade gömt sig någonstans på ryggen. Skumt. Ser ni, ni som kan det här med gravidmagar och grejer, hur ligger barnet därinne? Är det liksom fri aktivitet i bollhavet så att man kan gömma sig lite varstans, nu innan det börjar bli trångt eller vad händer? För jag känner ju flipperfisarna så det står härliga till…

Köldknäppen

Fy bubblan vad kallt det är ute nu. Nästan så att termobyxorna åker fram på jobbet när jag är ute och leker med kidsen dagarna i ända. Hösten har kopplat greppet om mig även om solen fortfarande värmer i lä så har mössan, halsduken och dunvästen åkt på. Jag fryser till och med i halsen och kombinationen halsbränna och halsont roar mig inte.

Däremot blir jag glad av mina nya tokiga preggopants. Jag frågade Jocke om han tyckte att de var för tokiga, till svar fick jag att ”inget är väl för tokigt för dig”. Så då klippte jag bort lapparna och drog på mig brallorna inför kvällens aktiviteter som har bestått i biltvätt och piff inför helgens uppdrag, kan ni gissa vad det är?

För er som undrar så är jag i v 22, försöker vänja mig vid min kroppsform likt Barbapapa och glädjs varje dag åt flipperfisarna i magen. Och nu ska lillen och jag sova. God natt från köldknäppen…

Flipperfisen

Nu känner jag bebisen nästan varje kväll. Verkligen en frän känsla. Även fast det känns som om det är en fis som spelar flipper i magen så är det ju väldigt coolt. Men än så länge känner jag inte så mycket på dagarna, men det kanske har att göra med att jag har så mycket att pyssla med så att flipperfisarna inte får någon syl i vädret. Hur det än är så gillar jag känslan och ser verkligen fram emot att bli mamma. Jag mår prima och fantiserar vidare om barnrum och föräldraledighet och bilbarnstol och allt möjligt som hör till det där med en liten rackare. Och som sagt, tips mottages tacksamt. Jag är i v 21 om ni kuckilrurade på det.

God morgon på er och hoppas att ni får en fin måndag!

Dagens soluppgång i Astrid Lindgrens värld…

Välkommen september!

Jösses vilken bra start på september. Först den där tjusiga barnvagnen, sen en hög med finfina barnkläder från Färg & Forms outlet för att sedan åka vidare till Ljusstråk i Nora. Besöka Strömmarna och köpa ett tryck av Anna Ström, hittade en tokrolig kudde till soffan hos Wendinskan och smaska på varsin Noraglass i solen på en bänk bredvid en trevlig dam.

Sen hem för en powernap och sedan vidare på kräftskiva hos Karlssons catering tillsammans med svärmor och Janne. Jag har skrattat så att lillen i magen har gjort volter och jag har letat skatter i form av gamla barnkläder som jag och brorsan hade när vi var små. Hittade en hel drös med stickade godingar. De får ni se senare, man vad sägs om en stickad sparkdräkt..?

Tänkte att det var lika bra att leta skatter på trånga utrymmen nu innan magen är allt för stor. Och även om det dröjer ett tag innan det ska lekas med leksaker så kunde jag inte låta bli att ta med en gammal dockvagn som nästan ser ut precis som den vi köpte idag. Åh vad det ska bli roligt med ett barn. Och spännande. Förresten har jag känt första sparken. Fränt.

Hur som helst så kan jag rekommendera Färg & Forms outlet, nu vet jag inte när de har öppet igen, men de har förutom en herrans massa fina pryttlar en hel hörna med barnkläder och tjusiga filtar, skötbordsdyna med mera. Som ni ser passade vi på. Kolla in deras facebook för att få info om du är nyfiken.

Nu på kvällskvisten har vi fria aktiviteter, Jocke tittar på cross och jag sitter och gluttar vid datorn. Det ska vara gött att leva. Ha. Välkommen september. Imorgon satsar jag på en dag i ateljén…

Och för er som vill ha ett stycke kultur på en söndag så tycker jag verkligen att ni ska ta en tur till Ljusstråk. Och glöm inte att besöka Noraglass, om smaken romrussin finns så be om några slevar. Minst.

Hej lördag!

God morgon gott folk!
Jocke och jag har redan gjort dagens fynd i form av en tjusig barnvagn. Vi har varit på Bondens marknad och nu har vi haft picknick på parkeringen utanför Färg & Forms outlet, vaniljbulle och äppelmust. Snart dags för nya fynd.

Fantastisk start på en lördag!
Hoppas att ni får en grym sådan så hörs vi säkert senare.

Inreda barnrum och så…

Nu har vi sett bebisen igen och det visade sig att den hade växt på bra, till och med så att jag hamnande i vecka 19 istället för 18 som jag trodde. Jag förstår inte alls hur det där fungerar, men jag är glad att det fungerar och att vi fick kolla läget i magen. Den lille rackaren såg ut att ha det bra. Än så länge känner jag inget mer än att jag som sagt har en hyfsat ihållande halsbränna, men det betyder tydligen att barnet har mycket hår, har jag hört och det är okej för mig.

Förutom att jag tycker att det är lite overkligt att jag ska bli mamma och att jag blir åksjuk av alla barnvagnar som finns så längtar jag efter att göra om syrummet till barnrum. Jag längtar efter att få bli mamma och ser med spänning fram emot hur det kommer bli och hur den lille kommer se ut. Jag tittar efter barnruminspiration och förundras över att det fortfarande är rosa för flickrum och blått för pojkrum, kom igen, se utanför boxen. Tur att det inte är lag på att det är rosa till tjejer och blått till killar, bilar till killar och dockor till tjejer, för då hade jag gjort ett brott och hamnat i finkan för länge sen.

Jag vill som ni förstår ha alla färger oavsett kön, jag vill sy vimplar även om jag står fast vid att det precis som bokstäver i inredningen har gått över styr, så tycker jag att det är fint och det är säkert roligt att ligga och titta på vimplar i taket när man ska sova. Jag kanske ska sy några snart så kan jag prova själv hur roligt det är.

Sen tittar jag efter barnvagnar på blocket och tradera och hit och dit. Nästan alla är svarta. Fint för visso. Men tråkigt. Helst vill jag ha en retrovagn, så är det någon som sitter och trycker på en sådan så hojta till. Tips gällande det här andra med att vara preggo och sedan bli mamma mottages tacksamt så länge det inte är förlossningsberättelser eller liknande, det kan vi hoppa över…

Och det här med att jag tycker om elefanter, det kan jag inte komma ifrån. Det bara är så.

En turdag

Jag hittade en fyrklöver idag på jobbet. Det första jag tänkte var att allt kommer gå bra med bebisen. Så klart. Det roliga var att innan vi gjorde KUB-testet så hittade jag också en fyrklöver och nu innan vi ska göra nästa ultraljud hittade jag alltså en till. Det måste ju betyda dubbeltur.

Vi kan säga att jag firade min fyrklöver med att träffa inspirerande E och gå på en alltid lika kreativ fotopromenad runt Oset. Under denna promenad hörde Gurra av sig, han som jag brukar träna med och då när jag var i mitt esse så tackade jag ja till ett träningspass, jag har inte tränat sen vårruset med tanke på att jag blev preggo och därmed ofantligt trött, men idag kändes det roligt att vara tillbaka på gymmet. Det finns hopp alltså.

Och under tiden som jag var på gymmet fick jag syn på att en branschkollega kommit in på en utbildning som jag också sökt, och när jag tittade mailen fick jag se att även jag kommit in. Webbdesigner på distans i ett år, bäst att jag sover på saken, men snacka om turdag. Bra flyt.

Men nu måste jag sova. Ville bara dela med mig lite. Bilderna från den kreativa promenaden kommer förstås senare, och uppdatering om den där utbildningen samt om hur det går på ultraljudet. Förstås.

Sov gott godingar!

Still preggo…

v 11- 3:e juli 2012

Jag är fortfarande gravid, även om jag börjar bli lite osäker. Har varit förkyld i över en vecka och under den tiden har det varit som om kroppen inte har haft tid att vara gravid. För säkerhetsskull har jag gjort regelbundna fältstudier, tryckt på tuttarna för att känna efter om de fortfarande är ömma, joråsåatt, rör inte de för tusan! Konstaterat att finnarna i pannan inte skrämts av baciller och försökt dragit in magen. Det har inte gått. Så alltså borde jag vara gravid fortfarande.

Om en vecka vet vi. Då vet vi om det är någon i magen och om den lilla rackaren mår bra. Nu vill jag verkligen bara veta att det är en liten krabat där inne som mår bra. Så att jag inte behöver försöka dra in magen utan helt sonika kan låta den puta ut utan konstigheter.

Dessutom tror jag mig vara aningens piggare. Tydligen kan den värsta tröttheten försvinna efter de tre första månaderna. Det vore ett mirakel om det verkligen var sant. Ingen mindre än jag skulle jubla och sträcka näven i luften och säga Yes asså, I’m back! Vilken lättnad att få vara bekräftat gravid och dessutom pigg, alltså motsatsens till obotligt trött som jag varit den första perioden. Det ni, det skulle inte vara så dumt för sommarens aktiviteter.

Så är det med.

v 8 – 17 juni 2012

Naglarna växer så det knakar. Kanske är jag förtrollad av drakar…
Dra in magen är omöjligt, nästan löjligt.
Ömma tuttar, illaluktande pruttar. Halsbränna, fis och rap. Vilket jädra kap!
Toppa det med en förstoppad mage, som om jag ätit en styv krage,
då blir summan en bajsnödig fru, med andra ord är jag gravid nu!!!

Okej gravid…

Bilderna under denna Preggokategori är tagna ungefär vid dagbokens datum…om ni undrade. Alltså.
Här kan man tex ana en finnig panna och en rödkolsmustasch. 

v 7 – 10:e juni 2012

Ja, jag pissade på en till pinne dagen efter. Och ja, jag var lika gravid då. Så nu är jag gravid på riktigt. Jag är trött som ett as, önskar att fisarna byttes ut mot baj och med andra ord slapp vara förstoppad. Jag är inte särskilt road av halsbränna eller av att bli andfådd som om jag sprungit maraton när jag i själva verket bara hämtat en grej i källaren och burit upp den till övervåningen. Men jag mår bra. Jag är bara trött och svullen. Och finnig i pannan.

Alltså, vissa spyr ju så jag vet inte vad, men inte jag. Så jag säger att jag mår bra. Förutom ovanstående och att jag är en slagen hjälte när det gäller energiknippe, den tiden är just nu lite passé. Jag som brukar vara bra på att baja. Tar i så att jag bli alldeles yr. Nej, nej, du vill inte veta mer, jag förstår det. Men hur kul är det att vara bajnödig men inte kunna göra 2:an? Precis. Skittråkigt. Rent ut sagt.

Men okej. Jag är med barn. Det växer en människa i min kropp. Läbbigt och härligt. Skräckblandad förtjusning. Men än tror jag inte helt på det, jag vet först när det är i mitten av juli, då KUB-testet är gjort och risken är uttalad, till dess får jag väl lov att vara halsbrännans urmoder, trött och svullen med en ständig mensmage.

Återigen. Jag sover på saken. Fortsättning följer. Och självklart vill jag inget hellre än att den där rackaren som växer i min mage är en pigg och frisk en, förstås. Men till det är bevisat så försöker jag tänka på något annat, men låta bli att bli förbannad för att jag är just så trött som jag är…