Himmelsblå mes, lantliga svalor, eldröd herre och ölhake…

Jag har snöat in på fåglar. Jag vill teckna fåglar och jag vill helst bli bra på att teckna fåglar. Kanske att det kan ha något att göra med önskade vårtecken, för tänk när svalorna är här, fast då har det redan varit vår och då är det banne mig sommar.

Idag började jag min träning. På att teckna fåglar alltså. Jag hittade dock ingen bok med helvita blad, men den här fina boken kom jag på att jag kunde använda, den har jag fått av min bror. Så nu ska ”The Metropolitan museum of art”-anteckningsbok fyllas med teckningar signerade EH. Flott. En prick fr varje fågel kanske?

Tuschteckningar is the shit, blyerts är inget för mig, jag vill inte kunna sudda och ångra mig, jag vill att det ska bli som det blir. Jag tycker att det bli roligast så. Sen är det ju si som så att om jag nu ska försöka blir en fena på att teckna fåglar är det lite bra om jag inte har suddat ut de första utan att de stolt får kvittra inledningsvis i min tjusiga bok. Det blev t.ex. en tokig rödhake med för kort stjärt och ölmage, undra hur hans fågelsång låter..? Färgen på den udda skaran av fåglar  är från akvarellpennor, hur fiffigt är inte det? Som att rita med en vanlig färgpenna, fast sen kan man dra över lite vatten och vips ser det ut som om det är akvarell.

Eva på linjen

Jag googlade på ”linjeteckning” inför en lektionsuppgift till bilden och kom in på den här bloggen. Som hon tecknar. Och som jag undrar varför jag inte tecknar mer. Så nu har jag tagit fram en bok med vita blad och ska minsann börja teckna.

Men inför lektionen gjorde jag tre självporträtt, ni vet de där man inte får titta på papperet och inte lyfta pennan. Fast det är bara första bilden här som är enligt den modellen (och halva på plankan), den andra fuskade jag på och tittade på papperet och lyfte pennan. Den tredje bilden gjorde en student av mig. Och den fjärde bilden tänkte jag arbeta vidare med, för de blir ju inte särskilt likt…

Men så roligt det är. För ett ögonblick tänkte jag ju att jag skulle göra ett självporträtt om dagen, som Eva på linjen. En svart tuschlinje som bildar en bestämd fröken, sned konstnär eller skev filur. Det kanske är det jag ska förgylla de vita bladen med. Egoistiska linjer…?

Om mig och min blogg

Namn: Eva Hjortsberg
Född: 1981
Bor: Örebro
Civilstatus: Gift
Sysselsättning: Ocertifierad inredare, kulturpedagog och kulturvärd. Mångfacetterad kulturarbetare med studier på halvtid och kreativitet på heltid.
Övrigt: Tvåbarnsmorsa till Frank 9 år och Erling 6år. Har två hus och ett relativt glatt humör. Fantiserar om nya projekt och samlar på inspiration för kommande kreativitet och önskar att det fanns fler timmar på dygnet.

Bloggen: Här finns personliga inlägg från förr om allt från företagsuppdrag till renovering av huset med omnejd, bilder på barnen i synnerhet, samt en gnutta träning och fina foton i allmänhet. Ett fåtal tokiga videoklipp och mer rimmande prosa. Men det är så mitt liv är, kreativitet i olika former.

Så välkommen hit!

Bilderna och orden är mina egna om inget annat anges. Vill du låna – länka och meddela mig.

Viktigt meddelande från min mor

Gå fort och se glad ut, så ordnar sig resten ska du se 🙂

Kategorier