Den som missar en mässa…

… missar en massa. Ja, så står det utanför kyrkan i Löttorp på Öland. Den som missar en mässa, missar en massa. Så sant som det är sagt, även om jag endast har varit på en midnattsmässa i kyrkan en gång och en möbelmässa så får jag ändå påstå att jag föredrar möbelmässan. Och att uttrycket stämmer in väl även där.

När kollegorna berättade att vi skulle få åka på möbelmässan och att vi skulle vara där i tre dagar så förstod jag inte riktigt. Självklart var jag väldigt glad över att få åka på Stockholm furniture fair som visar upp nordens nyheter och finheter inom möbeldesign. Det är ju som en dröm för inredningsintresserade. Och tacksamt privilegierat som inredningssäljare. Men att det skulle behövas tre dagar för intryck och avtryck hade jag inte riktigt förstått.

Förrän nu. Så fort vi lämnat mässhallarna för avfärd hem till Örebro igen så kom jag på montrar som jag hade skrivit upp som favoriter i appen och som jag inte hunnit besöka. Men nog hann vi besöka en hel del finheter och favoriter. Syftet för oss inredningssäljare är väl att snappa upp nyheter, kolla av med våra leverantörer vad som kommer härnäst och bevara den goda kontakten och nyfikenheten inför kommande affärer.

Och vi kan väl säga att blått tycks bli det nya svarta, för att inte tala om att grönt är skönt. Rena träytor och återvinning och tekniktänk.
Och för att ni inte ska missa en massa så får jag nog lov att dela upp dagarna tre i tre inlägg.

(K O N S T P A U S)

Summa summarum, den som missar en mässa, missar en massa.

Fortsättning följer…
 

Hej mitt vinterland!

Nu kan vi snacka vinter här. Dra mig baklänges i pulkan vad mycket snö det har kommit. Vi packade in oss i familjekombin i fredags och styrde kosan till stugan. Till ett vinterland med snötäckta träd och tunga grenar, till sprakande brasa i öppna spisen och till makalöst god smörgåstårta komponerad av svärmors man. Till slöhet, slappande och snöyra.

Frank har åkt pulka och Wilma har tassat ut och in. Hon tror tydligen att hon vill gå ut men kommer på nästan lika snabbt som hon har satt ner sina små tassar i snön att det var en dum idé. Frank däremot åkte pulka så rogivande i snövädret att han somnade, trots att det var lite irriterande att han fick snö i ansiktet.

Och så åt vi smörgåstårta för glatta livet, kalas för farbror räv och fullt hus med familjen. Frank åt upp räkorna och jag tog alla konserverade mandariner i ett nafs. För ni ser ju vilken himla fin smörgåstårta, han kan han, den där Janne och jag älskar sånna där sliskiga mandariner.

Det var väl mest det, nu laddar jag för några dagar i Stockholm med mina härliga kollegor. Här ska det insupas inspiration och nyheter på Stockholm furniture fair, jo jag tackar ja. Kameran är laddad och jag är sannerligen nyfiken på alla finheter.

Hoppas att ni har haft en skön helg i snön och happy design week!

 

Smakfull onsdag

Bramble med mynta, det var mitt förhandstips från en mycket säker källa när fördrinken skulle intas på Makeriet innan en utsökt middag med de bästa kollegorna väntade på Amano. Alltså jag tog inte en drink själv under tiden som kollegorna väntade på mig på Amano, nej, nej. Nog för att det var ett tag sen jag var på lokal och drack en drink, men nån måtta får det va. Alla ska med på fördrink.

Som ni ser var det sannerligen en smakfull onsdagkväll. Lyxigt och läckert och lika stilfullt som en pinnstol från Stolab. Ja, jag har snöat in helt på det nu och lugn bara ska ni få se, vad köket snart ska bli möblerat med. Inte lika italienskt som igår men ack så bra. Ett kryptiskt stycke mellan fördrink och förrätt. Typ som, tänk på avståndet mellan fördrink och förrätt.

Svammel.

Menyn på Amano var smashing. Tjenare italienare, maten smälte i munnen och tog smaklökarna med storm kan man säga. Der här åt vi och jag kan faktiskt tänka mig en tallrik med pastasäckar nu på momangen. Slurp, mumsfillibabba, fanfar vad gott det var!

Saccottino al Gorgonzola e noci
Små färska pastasäckar fyllda med ljuvligt len gorgonzola och valnötter. Serveras med citronsmör och parmigiano.

Filetto di Vitello al forno Servito con funghi Gallato e Crocchette di Parma
Rosabakad kalvinnerfilé med sommarkantarellskum, parmakrocketter och rosmarincreme.

Creme Brûlée di Liquirizia, servito con granita di Lamponi
Knäckig Lakrits-Creme Brûlée med granité på vildhallon och färska bär.

Summa summarum, ta med dig dina rara kollegor eller annat glatt sällskap, ta varsin barmble med mynta på Makeriet och slå till på en trerätters på Amano, ni kommer inte ångra er. Ett perfekt recept för en smakfull onsdag!

 Bara så ni vet. Och imorgon är det fredag igen och Egon har blivit ersatt av Rachel, isen är hal och broddarna slipade. Sov gott sen raringar.

 

Hälsa till 1000

Egentligen anser jag ju mig som en tränande och välmående människa och har som bekant Moder Tereza som förebild gällande mycket i livet, men på grund av förståeliga skäl, så som ihållande förkylning, sorg och en ganska lång latmask så har träningen inte existerat sen i början av november, men nu är jag snart där igen.

Men innan jag åter ställer mig i ledet för att träna upp mina muskler och bli starkare så tog jag tillfället i akt att pina mig lite och peppa mig desto mer. Och fotografera. I lördags hade nämligen Tereza och hennes lika inspirerande man ett event som hette hälsa till 1000. I vanliga fall har de ett förbannat bra träningspass som jag kan rekommendera alla (nåväl, pappa och mamma ni kan hålla er hemma, det blir bäst så, men ni lite yngre förmågor med hyfsat bra flås och mycket vilja har inga ursäkter) och som heter träna till 1000 som går ut på att man kör två och två och tillsammans får man ihop 1000 repetitioner av olika övningar. Tex armhävningar, benböj, upphopp. Och tro mig, man blir stark.

Hur som helst, det här skulle inte handla om mig.

Hälsa till 1000 var ett välgenomtänkt event innehållande tre träningspass, två föreläsningar, massage när det önskades, smarrig sallad till lunch och raw food på Ingeborgs på kvällen. Hur bra låter inte det. Tyvärr kunde jag inte vara med hela dagen men fick ihop ett gäng fina kort ändå. Och jag hoppas att de orkar rodda ett liknande event i framtiden för då ska jag svettas på passen så hälften vore nog men till dess lär jag ju pinna iväg på ett träna till 1000 pass och vill ni hänga på så är det varje söndag kl 10-11 på budohuset i stan, ni hittar mer info här.

DON’T. EVER. QUIT.

 

Komsi komsi

Som sagt så börjar tvättstugan likna en himla bra tvättstuga. Vi har beställt en torktumlare som kommer på plats nästa vecka och de nya projekten i huvudet slåss om att komma först fram till plånboken, kan man väl säga. Just nu är det inte mycket att slåss om direkt men det är ju himla roligt att smida nya planer.

Som jag skrev tidigare så har jag redan fått en yrkesskada efter snart 8 månaders anställning som inredare och skadan kan väl mer klassas som en tillgång eftersom den innebär att habegäret för designklassiker ger mig eksem på ett positivt sätt, eller ja, det beror ju på hur man ser det. Jag får förstås välja mina shopaholictillfällen med omsorg och förnuft så att det inte blir ett fall för lyxfällan, men efter nyår när det kliade som mest i såret för ommöblering kunde jag inte låt bli.

Som ni ser har det kommit upp en ny hylla i vardagsrummet. Och nej, det är inte vilken hylla som helst. Det är en riktig klassiker från Källemo, ett stycke Pilaster i svart. Tung som bara den och utmärkt där i hörnet, redan full av finheter och funktionell.

Jocke undrade förstås vad det var som var så speciellt med den, det är ju bara en regel och några brädor, förvisso, men kom igen. Är det en designklassiker så är det och den bor banne mig bra hos oss.

Sen bökade vi om lite mer och nu trivs vi verkligen i vardagsrummet. Det bästa med att schäslongen som tidigare agerat klädförvaring i sovrummet har flyttat ner är att Jocke har en egen plats när Frank och jag somnar i soffan. Guld ju.

Det andra på bilderna då, ja det är önskedrömmar till köket, så vi får väl se om det bli någon fight till plånboken eller om förnuftet vinner över hyssigheterna, korvens ABC känns ju ändå som en given planch till korv-Eva 😉

 

Kamrater i Karlslund

Hämtar upp min relativt nyfunna vän Lena och styr familjekombin till Karlsund. Parkerar vid Tekniska Kvarnen, tar stativet under armen och vi utbrister samtidigt, men, titta så fint det är! Blir stoppade av en man som undrar om vi sett Strömstaren, men inte just då. Men sen får vi se den lilla rackaren, men då vet vi inte var den mannen är…

Det är som om Lena och jag är tvillingar, vi är lika i huvudet på något vis. Vi har bestämt tid för en fotopromenad där våra kameror går varma i takt med pratet om livet. Vi stannar upp precis samtidigt för att vi båda ser samma sak, ljuset på den faluröda väggen, istapparna vid forsen och Strömstaren på isen. Det upprepas och vi skrattar, våra tankar är lika och innan orden kommer ut gör vi samma sak.

Fascinerande på något vis. Och balsam för själen som hon sa, min sköna Lena. Trots att vi nästan offrade några fingrar så var det verkligen som att gå på spa. Två timmar vid Karlslund och energidepåerna påfyllda.

Tack för det. Och idag är det back to business, slut på lata dagar och fram med workmode och så småningom träning. Men som sagt, mitt nya är ju en ständig pågående förkylning, men äsch, mer om det snoret en annan gång.

Nu kör vi onsdag för hela slanten.
Ha en bra dag kamrater!

 

Nytt år, skrubbsår och kärlek i själen…

Prosit! Nej inte blev jag precis friskare av bastubad och dopp i isvak. Ni ser ju mitt ben dessutom, så där blir det när en försöker sig på en bakåtvolt på isen. Inte bra. Men det var rätt skönt ändå på något vis. Inte skadan på benet utan själva chocken med att svalka sig…

Innan vi hoppade ner i det svarta hålet hade vi förstås värmt upp oss ordentligt i den vedeldade bastun och blivit mätta på hyfsat välgrillade korvar. Och när vi hade fått nog av det finska påhittet begav vi oss hem igen och började fixa nyårsmiddagen. Jocke och jag stod för förrätt och dessert och gästerna för huvudrätten.

Det blev chiligratinerad hummer till förrätt, dra mig baklänges vad gott det var. Receptet kommer från ICA och ni hittar det här. För att inte tala om huvudrätten. Fanfuckingtastic. Hjortfilé tillsammans med en Västerbottenduchesse, friterade rotfrukter med tranbär och rödvinssås. Och så toppade vi det med marängtårta fylld med Nutella, den heter tydligen semifreddo, en Fredrik i semifinal tänker jag då, hur nu det hör ihop med marängbottnar och Nutella. Men gott var det. Ser ni förresten gubben där på tårtan? Måste vara Freddo. Receptet till den rackaren kommer i alla fall från Matplatsen.

Och sen var det dags för fyrverkerier, skåla i champagne och gott nytt år. Vi var de enda som smällde raketer i området och det var nog tur det för vi fick ta skydd när en låda blåste omkull och sköt åt alla möjliga håll. Livsfarligt. Och skrattretande.

Men det blev ju nytt år ändå, vi halkade hem igen och började nya året med sällskapsspel, kärlek i själen och fishshot.

Och nej, klart som tusan att jag inte försökte mig på någon bakåtvolt, tror ni jag är helt out of my mind? Jag skrapade ”bara” i kanten på isen när jag skulle upp ur vaken. Tufft att bada isvak. Tydligen.

Yeah well. God fortsättning till er och bring it on 2015, jag ska vara mindre förkyld i år, ska bara kurera mig från den här omgången först…

 

Nyårsafton on the way

Jamen då är vi här igen, det var ett tag sen sist och precis ett år sedan som nyårsafton firades här. Som ni ser är bordet dukat, servetterna kör 80-talstema, jag har gått en liten promenad, Jocke har skjutsat Frank till farmor och våra gäster har anlänt. Veden till bastun är tänd, isvaken är utsågad och jag vaknade med en ny förkylning. Haha, är det ett skämt eller. Frågan nu är väl om bastubad och hopp i isvak gör mig än mer förkyld eller om det botar alla barnbaciller som intar min kropp. Den som lever får se.

Yeah well, jag vet i alla fall att pappa Pohlman stark avråder all slags aktivitet som kan göra det sämre, men hej, sista dagen på året, det får bli som det blir. Förhoppningsvis blir jag väl träningsfrisk ganska snart ändå och kan återuppta mina välmående rutiner.

Nu kör vi i alla fall nyårsafton och verkar göra det här till en tradition, först korvgrillning vid sjön, bastubad och sen trerätters, sällskapspel, fyrverkerier och skål tamigtusan!

Gott nytt år raringar, ta hand om er och må väl!

 

Isande promenad

Vi har nyligen kommit in från en isande kall promenad vid Rävgången. Magiskt fint i solnedgången, kallt om kinderna och en sovande Frank i vagnen. Min bror har varit hos oss idag och vi har haft jättemysigt, ätit god korvstroganoff, fixat en affär åt mig på nätet, tictail (återkommer om det) och så har Frank döpt Per till Peris och busat ned honom.

Frank är dock lite förkyld, årets julklapp för småglin tycks vara feber, snuva och hosta, men han är vid gott mod ändå. Och idag verkar det som om febern har släppt. Hoppas att ni mår bra och att ni har en skön ledighet.

Nåväl. En himla fin promenad var det trots att det var rätt kyligt.
Kram so long!

 

Med trollspöt…

Att Jocke och jag lider av någon slags smittsam renoveringsskada kommer väl inte som någon nyhet direkt, men nu fick jag ett sådant akut fall av hyssighet gällande husets möblemang att jag inte vet var jag ska ta vägen. Efter gårdagens julaftonslunch insåg jag att köksbordet är för litet för 10 personer, det går precis men ingen sitter väl särskilt bekvämt och det gäller att hålla armbågarna i schack. Men jag kan inte trolla så det får väl vara som det är ett tag till, men tro mig, med det yrket jag har så växer habegäret av god design och kärleksfullt hantverk mig över öronen.

Den exemplariska gästtoaletten är i alla fall färdig, som ni ser och den är ju smashing. Tvättstugan är inte klar men den är funktionell, vi behöver alltså inte konsumera i engångskläder längre utan kan tvätta våra egna kläder. Vuxenpoäng. Jag vet. Så nu är det några dagar av lugn och ro här och då vill jag ju förändra lite. Vi får väl se om jag lyckas som sagt, det jag vet att jag kan trolla fram med mitt trollspö är djur i akryl på duk, så nu ska jag styra upp en noshörning som ska flytta till Kalmar.

Spretigt inlägg, jo jag tackar ja, men nu har det som sagt varit lugnt några timmar så huvudet sprängs av idéer och kreativitet åt alla möjliga håll. Men jag börjar med en noshörning så får vi se vad det blir sen.

Hej så länge och god fortsättning!
Får berätta mer fakta om gästtoaletten sen, om någon är intresserad…