Få in en fot

I dagens Nerikes Allehanda har jag fått in en fot, där kan man se min tatuering på foten. De efterlyste tatueringar som har någon anknytning till en eller flera familjemedlemmar. Jag skickade in min bild med följande berättelse:

Hej!

Här kommer en bild på min tatuering. På bilden är den precis nygjord, men nu är den snart ett år. Innan hade jag en liten nyckelpiga på foten som mest såg ut som en leverfläck på håll och funderade länge på vad jag skulle göra där i stället.

Efter en del skissande och olika alternativ kom jag fram till att jag ville visa min kärlek till min mamma och pappa. Så blev det. Jag gillar den så klart väldigt mycket, och trots att mina föräldrar inte är särskilt förtjusta i tatueringar så kan de ju inte göra annat än att gilla den, eftersom det är deras namn.

Många i min omgivning gillar den och tycker att det är roligt att jag valde att skriva föräldrarnas namn istället för att bara skriva mamma och pappa. Vissa tror även att det står ”love ulla”.
Jag älskar den!

Eva recenserar

Fler unga borde få visa sin kreativitet

Så lyder rubriken för min första konstrecension som man kunde läsa i lördagens Karlskoga Kuriren. Dessutom fanns ett reportage om mig. Så jag fick hela mittuppslaget. Det tackar jag för. Dessvärre finns det inte att tillgå på nätet, så jag ger er recensionen här.

Årets Vårsalong på Karlskoga Konsthall är en spretig skara konstverk, vilket också är vitsen när många olika konstarter speglas i en vårutställning.

Efter en runda i utställningshallen konstaterar jag återigen att konst inte behöver vara komplicerat. Här samsas hemmagjorda fiskedrag och torkade bananskal med fotografi och måleri. Tillsammans är det 41 konstnärer som visar 71 verk. Efter en närmare titt på konstnärernas födelsetår kommer jag fram till att medelåldern ligger runt 60 år. Eftersom jag snart är färdigutbildad bild- och textillärare skulle jag gärna se att yngre förmågor fick visa sin kreativitet, för tro mig den finns och den uppenbarar sig inte bara efter man har fyllt 50 år.

Det finns två konstnärer på Vårsalongen som är under 40 år, varav den ena fångar mitt intresse. Minna Eisenhart, endast 20 år har gjort en minst sagt iögonfallande blyertsteckning. Vid första anblicken trodde jag att det var ett fotografi, men vid en tydligare betraktelse syns blyertsstrecken och jag blir därför imponerad av hennes teckning ”Vårblick”.

Trots den höga åldern finns det verk som jag förknippar med ungdomlig finurlighet. Då tänker jag främst på Bengt Wetterbergs fem alster som har fått namn som kan likställas med synonymer för vad de visar. Wetterberg har till exempel gjort en slags tavla föreställande en livboj med en kotte i med namnet ”Bojkott”, vilket är en självklar titel när jag ser konstverket. Även hans fyra andra verk har självklara titlar till vad de föreställer, något som glädjer mig då jag gärna ser att det finns en tanke och en titel till konstnärens arbete.

En annan konstnär som drar till sig min nyfikenhet är Sanna Andersson som visar fritt broderi. På håll ser hennes ”Fullbokad” ut som en målning på duk. Men vid närmare studium framgår tydligt att det är screentryck och broderi. ”Fullbokad” föreställer en fullbokad kalender. Den väcker funderingar om dagens uppkopplade samhälle där vi ständigt ska vara tillgängliga för vår omgivning och det förvånar inte att det som vi kan uppleva som stress även kan ses som konst.

Ur mitt lärarperspektiv tycker jag att Vårsalongen ger inspiration till arbete i skolan. Konst behöver som sagt inte vara komplicerat och material behöver inte alltid vara dyrt. Se på Torie Ericssons ”De ovanliga bananfåglarna”, där bananskal har formats till fågelkroppar som sedan har fått huvud och ben. Svårare än så behöver det inte vara när fantasin får fritt spelrum. Med det menar jag att skolans ständiga debatt om resurser inte alltid behöver trycka sig in i undervisningen. Jag hoppas kunna inspirera mina kommande elever till att använda det som finns och att blanda olika tekniker.

Om jag fick vara med att välja ut konstverk till Vårsalongen i Karlskoga skulle jag inte minst uppmana mina kommande elever att våga visa det de har gjort utan även önska att fler unga fick visa hur de uttrycker sin konst, annars skulle vårsalongen kunna byta namn till pensionärsjargongen…

Pop Roy

Senast jag hade ett par Converse var när jag gick på högstadiet. Dom var vita i skinn med gula och blå detaljer. Nu har jag fått ett par nya av min kärlek. Dom är lite stora men väldigt fina. De har ett mönster av Roy Lichtenstein och jag älskar dem. Jag lät dem ligga i kartongen en stund innan jag tog premiärpromenaden. Jag döper dem till Pop Roy nu, mina nya skor får heta Pop Roy.

Pop Roy kändes inte alls lika stora när jag knöt åt dem å blev lite varm om fötterna. Dessvärre var det nog inte meningen att jag skulle ha dem på mig i tisdags i Karlskoga, när jag för första gången använde Pop Roy. Jag gick i tuggummi. Irriterande. Väldigt irriterande! Det resulterade i en dans på dörrmattan in till Karlskoga Konsthall. Men jag kände mig snygg. Därför delar jag här med mig av min första ”dagens outfit”, fast det blir ju tisdagens outfit. Nåväl, såhär ser jag ut när jag är lite för offensiv och färgglad…Å så ser Pop Roy ut, vad tycks?

Radiokorvbröd

Nu min vänner ska jag dela med mig av en gammal goding. Hösten 2008 läste jag min första termin inom ämnet textilslöjd. En av våra första uppgifter var att kombinera ull och skrot. Jag gjorde helt enkelt en skrot med bröd. Eftersom  jag är en ihärdig P3 lyssnare tänkte jag att jag kunde göra min debut i etern och bidra med min ”torrtovning” i inslaget, ”Vad gör du just nu?” en fredagseftermiddag i Christer i P3. Så blev det. Tryck på länken så får ni lyssna på det.

Christer P3 – Eva gör korvbröd

Rita vs Wilma 1-1

Det förekommer vissa överraskningsmoment i mitt kreativa skapande. Rätt vad det är hoppar det upp en Wilma i mitt knät. Små, små stunder kan det vara mysigt. Men det är katthår överallt och det blir lite svårt att teckna. Kanske kan använda katthåren till nåt..?

Öland i mitt hjärta

På Öland är det vår. Jag älskar Öland. Min påsk har varit fantastisk. Tack mina nära och kära för det. Nu är jag som bekant hemma igen och arbetar för fullt med mina olika projekt. De tre översta kortet har den ljuvliga och tillika min brors tjej, Gabriella Rosén tagit, bara så ni vet.

Ha en bra dag vetja!

Glad Påsk!

Från ett soligt Öland önskar jag er alla en riktigt glad påsk, kanske ses vi på Blåkulla!?

Axel de Luxe

Idag har jag fotograferat Axel i skolans fotostudio. Jag tycker att Axel och jag har en fin relation, men idag tyckte inte Axel att det var särskilt roligt att bli fotograferad. Men visst fick vi till några tjusiga bilder. Axel är son till min kära vän Elle och ett riktigt charmtroll, han är en si så där 8 månader och full av liv. Han är den jag vet som är snabbast på att åla sig fram. Så även idag. Ibland var det lite som att Axel simmade ur bild. Men som sagt några bra bilder blev det allt. Här får ni ett smakprov, den första bilden visar en liten dalmas ilska över just studiofotografering, men de andra bilderna visar Axel som det charmtroll jag vet att han är…

Eva blandar och ger

Nu tänkte jag inviga en ny kategori på min blogg ”Eva blandar och ger”. Först tänkte jag att jag skulle hålla det mindre konstnärliga utanför min blogg, men eftersom min livsstil är lite för offensiv och färgglad, speglar det mer eller mindre allt jag gör. Så därför är det jag som blandar och ger.

Med tanke på att jag varit vaken och uppe sen kvart över tre så har jag ju både hunnit tatuera Ann och funderat…Så idag ska jag ge er några tjusiga bilder sen lördagens 80-tals party. Dock slog det mig att trots att det numera är 2010 så är modet minsann inte så långt ifrån hur det var på 80-talet. Visserligen var herrarna i sällskapet mer annorlunda klädda än vanligt, men jag skulle kunna se ut som följande nästan jämt…krusat hår is the shit. Håll till godo mina vänner!