Bästa Lucy Luck

Jag har ju för tusan glömt att berätta om finbesöket som Frank och jag hade för snart två veckor sen. Min älskade vän Camilla a.k.a Lucy Luck kom hit med en kasse presenter, sitt glada humör och sitt tjusiga nylle.

När vi räknade efter så insåg vi att vi inte hade setts på två år. Två år. Hallå. Helt galet. Vi blev ju som ler och långhalm när vi pluggade ett år med inriktning restaurang, hon blev mästerkock och jag blev en enkel husa, skulle vi väl kunna sammanfatta det. Det var ett jävligt roligt år och jag saknar verkligen att bo på samma ställe som Camilla. Shit vad tillvaron hade varit bra annorlunda då. Mer skratt och galen dans skulle jag tippa.

Nu bor hon i Skövde och vi här, men när vi sågs var det precis som om det var igår. Och det är ju så det ska vara med riktigt bra vänner, inga konstigheter, allt som vanligt, förutom att jag hade avlat av mig och hon hade pluggat lite mer och klippt sig kort och blivit ännu mer fräsig fräck.

Och egentligen skulle jag ju tagit kort på oss, men det hanns inte med bland pratet, den livliga Frank och lunchen med hårda baguetter på Saluhallen. Men det var som sagt väldigt trevligt att ses och jag hoppas verkligen inte att det dröjer två år till.

Förresten så leker Frank fortfarande glatt med snörena medan jag funderar på när jag ska lägga vinaren på kylning och ta mig ett glas vitt…

Kommentarer

  • Lucy Luck säger:

    Nämen älsklingen, hur kan jag ha missat detta inlägg. Ja, det var verkligen precis som sist när vi sågs. Förutom då att du gjort den raraste Frank och har ett hus. Och garage. Men ingen skillnad enligt mig! Brassa på nåt gott ur dendär boken och korka upp vetja, det piggar upp vilken regnig decemberdag som helst. Puss love.

    Den 16 december 2013 kl. 22:36

Kommentera