Frank på Kolmården

Man kan ju minst sagt säga att mamma och pappa är duktiga på att fylla mina sinnen med framtidshopp och drömmar om livet. Jag får vara med på så mycket att jag inte ens hinner berätta för er här. På dagis talar jag så att fröknarna får skav i öronen och när jag kommer hem bygger jag med lego, kör motorcross, spelar bowling, läser böcker, äter mat och så resten. Skriva är inte riktigt prio.

Hur som helst, för några veckor sen tog mamma och pappa med mig till Kolmården. När vi kom dit så ösregnade det, mamma höll på att bryta ihop eftersom hon av någon outgrundlig anledning inte hade förberett sig likt den förskollärare hon är. Men efter lunchen klarnade det upp och blev strålande sol. Min morbror var också med. Och det var superkul, i alla fall efter att jag hade bajsat.

Alltså, man måste göra sina behov och jag måste göra tvåan på pottan. Så är det bara. När vi hade kämpat oss upp bland vargar, Bamseland, kossor, järvar och björnar var jag så bajsnödig att jag inte visste var jag skulle ta vägen. Stora toaletten vore förstås lämpligt kan man tycka, men jag jobbar inte så. Pappa sprang med mig i vagnen till bilen där pottan fanns för säkerhets skull.

Men bajsa i bilen på en parkering. Eh nej. Skulle inte tro det. Pappa blev helt svettig och jag började få panik. Upp för backarna igen och tillbaka till mamma och morbror. De tittade på fräsiga fåglar tillsammans med minst hundra andra. Då kunde jag inte hålla mig längre, pappa fick ta fram pottan och helt sonika sätta den i en skogsglänta precis bredvid gångstråket.

Och jädrar vad skönt det är att bajsa. En befrielse. Sen kom mamma och morbror, pappa höll på att dö svettdöden och mamma kunde omöjligt hålla sig för skratt, jag var i mitt esse och morbror hämtade typ allt toapapper som fanns för att dölja skiten i pottan. Sen fick pappa gå med pottan och spola ner böset och jag dansade Gangnam Style så att folk blev avis på min tröja. Humor.

Hur som helst, mamma och pappa tog ju med mig till Kolmården för att titta på djuren och inte för att fribajsa på pottan bland rovfåglar och bondgårdsdjur. Som tur var så stannade vi på ett hotell så att jag kunde få se delfinshowen två dagar i rad och dessutom få åka linbana och titta på buffrarna (bufflarna), girafferna, lejonen och en hel del andra bjässar. Det var verkligen roligt. Tack mamma och pappa för att ni hittar på kul med mig och jag lovar att träna på att kissa i det fria och bajsa på stor toalett, men det sista är inte så enkelt när risken att ramla ner i toaletten är större än att få uträtta sina behov. För ja, jag är blöjfri nu. Nej, nej, ropa inte hej än, men hittills har det bara varit en liten olycka på natten, annars vaknar jag och skriker, måste kissa…

Yeah well, nu har jag skrivit nästan lika mycket som jag pratar.
Vi hörs säkert om några veckor igen.

 

 

Stoppa tiden!

…eller bildbomb á la minisemester och midsommar…

Midsommar och minisemester. Öland och typisk svensk sommar. Sol och regn. Mest regn. Spontanbesök av min härliga kollega och hennes familj. Skönt semesterlunk och inga måsten. Sova middag i två timmar och springa en runda innan maten dukas upp på faten. Klä en midsommarstång men hoppa dansen. Ösregn och andra planer. Hälsa på långe Erik och kasta sten i vattnet. Stoppa tiden. Busa med Ilse, säga hej till Ölandstokar och inte gå vilse. Ta fram grillen, knäppa upp sillen och fira utan sång och midsommarstång. Disco på låg volym, glada barn och prat till efter midnatt. Jösses så många skratt!

Titta till Böda, leka och åka motorcykel i för stor hatt. Gräva grävmaskin och titta på småglin. Dela på en glass och dra vidare till Trollskogen, Swiks och alltid vara mannen trogen. Kasta ännu mer sten, grilla korv och drömma sig bort. Stoppa tiden. Boka bord på Kalk, äta hamburgare och pannkaka, suddiga barn och mätta föräldrar. Solnedgång och ännu mer kasta sten. Jocke blir världsmästare i mackkastning. Livet på en pinne. Somna med ett leende på läpparna och vakna upp till fågelsång.

Vindstilla morgon och osynlig gräns mellan himmel och hav. Ensam bland djuren, uppassad av fåglarna och vågorna som en stilla konkav. Öland i mitt hjärta, mersmak på löpning och semesterfeeling.

Stoppa tiden!

 

 

Rita som en arkitekt