Lucka 4 – Berätta om hur du får dina kläder att hålla längre
.

Foto: Adorable moments

Den här lucköppningen kommer inte bli någon skräll, mest längtan till bröllopsdag och Öland. Men okej. Det smartaste och mest praktiska vore väl att påstå att jag paketerar mina finaste klänningar och kläder i tjusiga tygfodral och låter dem hänga kallt. Det gör jag inte. Bara det sistnämnda och det är inte för att det är ett medvetet val av förlängningen av livet på plaggen. Särskilt eftersom jag har så många förtjusande klänningar som förgyller min bekväma och praktiska stil. Nej. Utan för att det passade sig så bra att huset har två kattvindar som agerar utmärkt som garderober. Kallt som fasen och rymligt så det förslår.

Sen har jag ju typ bara två fina klänningar som är värda att spara för all framtid, min bröllopsklänning och klänningen som jag sydde när jag pluggade till textillärare. Och båda de skönheterna är väl omhändertagna. Bilder på klänningen som jag sytt ska jag styra upp, för den är så himla fin att jag vill gifta om mig i den. Ja, med Jocke så klart, vad trodde du?!

Annars försöker jag hålla mig hyfsat i trim så att jag kan använda mina kläder länge, jag menar, Filippa K-jeansen sen gymnasiet sitter fortfarande som ett smäck, haha.

Det var det alltså, imorgon ska jag visa vilket klädesplagg som får mig att känna mig stark. Intressant. Är nog bäst att jag sover på saken.

Sov gott godingar!

Ljust och OSB-fräscht!

Jag var precis ute i garaget och kände in rummet. Ni vet, låta inredningen i huvudet få komma lite närmare målet även om det är en del kvar innan industriella bänkar och plåtskåp kommer på plats och gifter sig med den där blivande graffitiväggen. Ha.

För i helgen fick vi nämligen låna en färgspruta, vilket visade sig vara bland de bästa verktygen, ever. Jocke var en rymdgubbe och superhjälte som målade väggar och tak i en svepning. Ungefär. Som ett vattenkrig med fina rörelser som resulterade i ett ljust och fräscht OSB-garage. OSB, Oriented strand board. Väggarna och taket består alltså av orienterade stränga brädor, eller?

Nu är det alltså elen kvar som ska installeras sen kan vi duka upp för luciatåg och porträttfotografering eller helt enkelt bara köra in bilarna och skydda dem från ett täcke av snö som snart kommer lägga sig över Astrid Lindgrens värld…

Enligt pappa Pohlman redan på torsdag, så bli inte så jävla förvånade. Det är snö, kommer varje år, skapar trafikkaos och är lika vitt som i garaget. Hepp!

Lucka 3 – Berätta om vad du önskar dig

Nu ska jag ju svara sådär ”Fröken Sverigeförnuftigt” och säga fred på jorden, utbildning och kunskap till alla och givetvis botemedel till dödliga sjukdomar. Självklart önskar jag mig det i julklapp. Varje år. Tyvärr är det inte realistiskt genomförbart och egentligen önskar jag mig oviktiga saker i förhållande till andras bekymmer och prylar är ju ingenting. Egentligen. Det viktiga är att vara frisk. Så det önskar jag mig också att jag och alla mina nära och kära ska vara friska och leva lyckliga i alla sin dar.

Men om vi låsas att jag skulle behöva några fler saker eller tjänster så är det följande: Minst ett par snabba skor av märket Nike Air Max som jag precis som ovanstående har önskat mig i alla år, nästan. Min bror är en av de bättre på att tillgodose just mina skoönskningar men har ännu inte lyckats med detta märke.

Ett par nya vindrutetorkare till bilen. Med tanke på att jag fick en brandfilt och brandsläckare av min man förra året så känns det mest troligt att den här önskan kommer slå in. Sen önskar jag mig en ansiktsbehandling som jag blev lovad förra julafton men som jag inte har sett röken av och som känns lämplig.

Och på riktigt skulle jag bli överlycklig om jag fick ett nytt objektiv till min kamera, ett EF 50 mm f/1.4 usm samt en blixt (Canon SPEEDLITE 430EX II inkl. blixtdiffuser).

Annars gillar jag mest att ge bort julklappar. Synd på i år bara då varenda kosing går åt till husrum, mat och bensin. Dvs att alla som jag kan tänkas ge en julklapp antingen kommer få något jag själv har gjort eller således bara en kram och en kindpuss. Men det, det är kärlek så det inte får plats i ett paket det.

Men allra, allra helst vill jag ha en läderpung med ett dussin sagogryn så att de viktigaste världsligaste sakerna slår in. Som hos familjen Hedenhös…

Första frökendagen

Japp. Idag var jag alltså åter på jobbet som dagisfröken. Jag hade packat väskan med oömma kläder, inneskor och gummistövlar. Trodde att jag hade klätt mig varmt nog och var lite spänd på barnens reaktion.

Det gick förstås hur bra som helst. Barnen kände igen mig även om jag inte precis möttes av någon överväldigande välkomstkommitté, men vad kan jag förvänta mig av treåringar, liksom. Sen frös jag förstås, trots att jag jagade barn runt halva gården och försökte spatsera mig varm så är jag fortfarande frusen.

Så förutom att jag saknade mina bästa kollegor player E och leader L, att barnen blivit ett år äldre och att min dåliga knipträning påminde mig så att jag nästan kissade på mig när jag gick mitt snabbaste i motionsspåret på rasten, så var det som vanligt.

Nu är bara frågan hur många dagar det tar innan jag blir sjuk. Dagisbaciller är fasen inte att leka med. Nej, vet ni vad. En varm dusch på det och sen på’t igen imorgon.

Kram och sov gott raringar

Lucka 2 – Berätta vad du ha på dig idag.

Eftersom jag började arbeta idag och jobbar som förskollärare eller dagisfröken som jag kallar det så håller jag mig till min bekväma stil. Inga konstigheter. Här får jag dra min praktiska bekväma stil till sin spets med kläder som det inte gör något om det snoras på och kläder som jag kan krypa omkring på golvet med.

Med andra ord kan man ju tro att jag valt yrke efter min klädstil, haha. Eller så kan vi ju säga att jag anpassar mig efter situationen och går all in. Det enda som saknas för att jag ska passa in i mallen som den typiska pedagogen är väl de fotriktiga inneskorna, annars är det cykelhjälm, överställ och snowjoggers som gäller. Inte hela tiden förstås, det vore lite för tokigt.

Och om jag inte ska blockera snoriga näsor eller färdas fram på en cykel så tar jag på mig min valmönstrade jacka från Monki, min rosa mössa och parerar Frank i vagnen. Så ser jag ut för det mesta. Mysmorsa med färgglada inslag. Alltså.

Men just idag var det praktiskt och bekvämt. Till morgondagens arbetspass ska jag ta på mig en rymddräkt som är immun för dagisbaciller, ännu varmare skor och så en jägarbrasa på det. Hellre smart än snygg.

Då vet ni.

Imorgon får ni veta vad jag önskar mig i julklapp, ifall någon av er känner er extra generösa vill säga.

 

Och gnägga inte om att jag kallar mig för dagisfröken, det är så det är och det är vad jag gör det till som har betydelse för barnen och inte vad jag eller ni kallar min yrkesroll. Det är min åsikt i frågan. Hepp.

Lucka 1 – Berätta om din stil.

Stil och stil. Spridda skurar av kulturtant och avslappnad sporty spice kanske. Inte fasen vet jag vad jag ska kalla ovanstående kompott. Min konst kallar jag gärna färgglad och finurlig och jag önskar att min stil gällande kläder skulle beskrivas med detsamma, men det känns inte riktigt trovärdigt.

En gång när jag träffade en snubbe beskrev han mig som för offensiv och färgglad, då hade jag på mig mammas röda skinnpaj och hennes gamla pälsmössa eller om jag hade en röd fuskpälsmössa istället (och något mer förstås som jag inte minns, annars vore det minst sagt offensivt). Och det kanske kan vara lite för mycket för vissa. Annars tycker jag sällan att det kan bli för mycket. När jag väl inbillar mig att jag klär upp mig så vill jag att det ska vara färgglatt och detaljerna måste alltid matcha annars känns det inte bra. Men det kan vara mönster och färg hit och dit och gärna ett par tjusiga Converse eller gummistövlar. Jag är banne mig en ambassadör för gummistövlar. Ha.

För det mesta är jag osminkad och bekväm och bryr mig inte särskilt mycket om vad jag har på mig. Kanske att min stil kan beskrivas som ”ta-på-mig-det-som-ligger-närmast”. Och nu när jag har lullat runt hemma i ett år så är det som det är, orka dra in magen i onödan. Liksom.

Men när jag väl vill bjuda till och visa min finare sida så skärper jag till mig och sminkar mig en gnutta, drar in magen och pressar på mig brallorna och känner mig hållkäftensnygg. Eller klär benen med färg och överkroppen med klänning. Och det är inte så att jag är obekväm när jag väl är sminkad, snarare tvärtom, men som sagt så orkar jag ju nästan aldrig tvätta bort det där sminket så därför tycker jag att det är skönare att välja sina snyggtillfällen.

Och ja, jag gillar att ha ljusa slingor men är alldeles för snål för att underhålla min så kallade frisyr, därför låter jag mitt hår få vara brunt som det är och nu till jul blanda upp det med enstaka hårstrån i silver. Har jag sett.

Jädrar vilken mastig första lucka. Hur ska det bli imorgon? Då ska jag berätta om vad jag har på mig just då, någon som kan gissa?
Jag börjar ju för bövelen arbeta imorgon så nu måste tant sova.

Socionomstuga

Innan jag berättar om min stil tänkte jag visa bilder från stugan. Jag var där igår och gjorde i ordning för ett gäng socionomer som hyrde den över natten bara. Jösses vad mysigt det är där. Särskilt när värmeljusen är tända och det sprakar gött om brasan i öppna spisen.  Även om den här flocken studentpolare var aningens mörkrädda så hoppas jag verkligen att de trivdes, jag undrar mest hur de fick plats sju personer. Men det var inte riktigt mitt problem. Ja, vi har en utomordentligt fin gäststuga men den är tyvärr inte isolerad så där sov inga gäster den här gången.

Nåväl. Det var ju ett tag sen vi var där, anledningen stavas förstås garage, men igår kände jag att en helg där inte skulle vara så tokigt. Och garaget har fått sig två omgångar färg invändigt i helgen så snart kan vi lägga det åt sidan. Yes asså.

Förutom att jag städade, tände ljus och brasa så bytte jag ut en lampa i vardagsrummet. Den där klassikern som står där nu hittade jag nämligen i en grannes trädgård, lampan var förvissad bakom ett förråd i väntan på döden. Stackars. Så pappa Pohlman och jag spatserade dit med en säckkärra och forslade hem åbäket. Och den fungerade. Behövdes bara lite fix som pappa hjälpte mig med sen var det bara att ge lampan ett nytt liv i stugan. Vad tycks? Jag tycker att den passar ypperligt där och att ljuset blev varmt och fint.

Sen ser ni min fulsnygga tallriksvägg också. Jag kunde inte riktigt låta bli. Jocke är väl sådär nöjd, men i mina ögon är de där jultallrikarna inte så fruktansvärda. Dessutom är de tallrikar från Jockes och mitt år, dvs 80 och 81. Så ni vet.

Och om ni gillar det ni ser, så går det bra att hyra härligheten, allra bäst går det förstås på vår och sommar. Det är bara att hojta till.

Årets bloggkalender

Jag tycker ju att det är roligt att ha en julkalender här på bloggen men jag är aldrig riktigt förberedd och därför tänker jag hoppa på Emily Dahls kalander. Den handlar till viss del om mode vilket i det här fallet blir humor på högsta nivå eftersom jag är en mjukismorsa av rang och allt för sällan piffig och hållkäftenenygg. Men det kanske är kul. Lite som att Withe trash is the new black. Haha, vad tror ni om det?

Till skillnad från Emily som är vacker som en sommardag för jämnan så kan vi väl säga att jag är bekväm så det förslår och alldeles för lat för att fixa och dona med mig själv, även om jag vid dessa piffiga tillfällen tycker att jag är tjusig. Senare ska jag berätta mer om min stil eller bristen på stil. Men okej, jag gör ett tappert försök. Såhär kommer kalendern att se ut:

1. Berätta om din stil.
2. Berätta om vad du har på dig idag.
3. Berätta om vad du önskar dig i julklapp.
4. Berätta om hur du får dina kläder att hålla längre.
5. Berätta om ett klädesplagg som får dig att känna dig stark.
6. Berätta om en person som inspirerar dig.
7. Berätta om en person som betytt mycket för dig.
8. Berätta om ett klädesplagg som du minns från din barndom.
9. Berätta om din stil när du var 15 år.
10. Berätta om någonting som du tycker är alldeles särskilt vackert.
11. Berätta om det fulaste du vet.
12. Berätta om musik som inspirerar dig.
13. Berätta om ett minne från din uppväxt.
14. Berätta om din stil för ett år sedan.
15. Berätta om din favoritmaträtt.
16. Berätta om det bästa köpet i ditt liv.
17. Berätta om hur du skulle vilja se ut om du fick drömma.
18. Berätta om en ikonisk/historisk person som inspirerar dig.
19. Berätta om ett foto som berör dig.
20. Berätta om din student.
21. Berätta om vad ‘mode’ betyder för dig.
22. Berätta om det du tycker är vackrast hos dig själv.
23. Berätta om en gång när du kände dig ensam.
24. Berätta om en gång när du kände dig älskad.

Jag gör ett tappert försök, och det är ju inte bara mode, det är ju en massa annat jag ska berätta om också. Så nu får jag väl plocka fram stativet, rigga kameran och dokumentera min fashionista. Haha. Ovanstående kort får väl ändå duga så länge, dock tagna innan Frank kom till världen…

Någon av er som hänger på?
Läs mer på Emilys blogg här, vetja.

Om mig och min blogg

Namn: Eva Hjortsberg
Född: 1981
Bor: Örebro
Civilstatus: Gift
Sysselsättning: Ocertifierad inredare, kulturpedagog och kulturvärd. Mångfacetterad kulturarbetare med studier på halvtid och kreativitet på heltid.
Övrigt: Tvåbarnsmorsa till Frank 9 år och Erling 6år. Har två hus och ett relativt glatt humör. Fantiserar om nya projekt och samlar på inspiration för kommande kreativitet och önskar att det fanns fler timmar på dygnet.

Bloggen: Här finns personliga inlägg från förr om allt från företagsuppdrag till renovering av huset med omnejd, bilder på barnen i synnerhet, samt en gnutta träning och fina foton i allmänhet. Ett fåtal tokiga videoklipp och mer rimmande prosa. Men det är så mitt liv är, kreativitet i olika former.

Så välkommen hit!

Bilderna och orden är mina egna om inget annat anges. Vill du låna – länka och meddela mig.

Viktigt meddelande från min mor

Gå fort och se glad ut, så ordnar sig resten ska du se 🙂

Kategorier