Julpynt

För ett år sen så hade vi ju julfotografering här hemma och snart kommer det reportaget i en tidning nära dig. Jag lovar att hojta till när det är dags att pinna till kiosken och köpa en bilaga, och nej, det är nog inte på julafton.

Men så tidigt ska jag inte pynta i år. Fast jag förbereder förstås i huvudet på ditt och datt, gömma den där gnissliga crosstrainer och göra plats för granen tex. Och inte ska jag baka lika mycket heller, åtminstone inte äta lika många lussekatter. Det som ska bli mest intressant är hur en gran och Frank kommer överens…

Som bekant är jag ingen julpyntare av rang, jag håller det gärna lite sparsmakat eller mycket på ett ställe. I år har jag dock slagit till på en julig kudde till soffan. Dra på trissor! Eller jag köpte den förra året när det var rea på HM home. Dessutom hittade jag en hel container med diverse tomtar på Stortorget för någon månad sen och en liten rackare fick följa med hem. Han håller ställningarna i odlingsbänken och sjunger ”i ett hus vid skogens slut” mest hela dagarna. Trevligt.

Så för att längta lite till pyntet delar jag med mig av diverse inspiration som jag har hittat på HM, Lagerhaus och Åhléns. De har ju fina grejer alltså.

Hur mycket pyntar ni? Och när drar ni fram tomtar och troll ur vrårna?

Bävermorgon

Fick sovmorgon till kl 5. High five alltså! Sen läste vi böcker och kröp omkring på golvet innan frukost. Lagom till Franks pottrutiner fick jag syn på den rosa himlen, tänkte att vi går ut och fångar dagen, ni vet. Vi gick ut men den rosa himlen försvann. Det var visserligen en skön morgon och dessutom fick vi syn på bävern som åt frukost, trädtickor som såg ut som den bästa sorten av plisserade kjolar och gäss som gick ner för landning på fältet. Inte illa. Särskilt inte bävern som smaskade i sig en gren på morgonkvisten, innan den dök ner i Svartån och simmade iväg.

Annars var det inte så mycket mer med det.
På återseende!

En finfin Zoey

Jo, igår var vi på middag hos de som var med oss på midsommar och som alltså har den finfina hunden Zoey. Och eftersom jag helst av allt lämnar avtryck i form av min egen konst så målade jag av deras hund från ett foto och gav bort tavlan istället för en flaska vin eller nåt.

Och jädrar vad nöjd jag blev. Jag tycker ju att det är så himla roligt att måla, men tiden det ändå tar är ibland svår att prioritera med Frank i hasorna, men igår när han sov och Jocke hade koll så passade jag på. Vad tycks?

Nej, nu ska jag pinna iväg och pärla färgglada armband.
Hej så länge!

Movember

Det hela började med att jag tryckte ut alldeles för mycket färg till en tavla som jag gjort idag, som ni får se imorgon. Eller senare i kväll. Den blev för bra. Och eftersom jag inte bara ville skölja bort färgen på paletten så slängde jag ihop ett hyfsat självporträtt med ett gammalt foto som förlaga. Blev väl sådär, inte jättelikt, men äsch. Det mesta blir bättre med en mustasch tänkte jag. Och eftersom jag är inne i välgörenhetsbranschen nu så tänkte jag att porträttet ska säljas till förmån för mäns hälsa. Jag har redan fått ett bud på 500 pix, någon som bjuder högre?

Och den där kossan, den har jag nog glömt visa er, men den gjorde jag för ett tag sen. En beställning till en snubbe som fyllde 50 år. Jag gillar den där uppsynen alltså.

Det var väl mest det. Nu ska jag försöka piffa till mig inför kvällens middag. Kanske räcker med att jag tar på mig en mustasch…?

Och vill ni läsa om movember så gör ni det här.

Förvärva förråd…

Nu när garaget är färdigt utvändigt, förutom lampor, så visade det sig att det blev en hel del virke över. Istället för att lämna tillbaka det så började vi snygga till förrådet. Vårat förråd delar vi med grannen, halva står på vår tomt och halva på deras, lite tokigt när man vill snygga till sin del, men från vår sida sett så blir det mycket bättre än innan. Min plan är att sätta upp ett armeringsnät en bit längs med staket och sedan få någon klättrig växt att härja fritt där, för att det ska bli tydligare avdelat.

Som ni ser är ju hela huset snett och vint. Taket är det snedaste jag skådat, men med tvätt av tegelpannor, nya vindskivor och så småningom nya plåtar och stuprör så kommer även taket se rekorderligt ut.

Så nu har vi börjat fixa med fasaden, direkt från gatan ser det strålande ut, särskilt om man tittar med ett öga eller håller handen för grannes del. Men på sidan där dörrarna är så har vi inte gjort något än. Men det kommer. Bökigt med dörrar bara. Så huxflux så ser även förrådet nytt ut. Även om det stått där i befintligt skick sen 1923, då den lilla dörren ledde till ett utedass och den andra till trädgårdsförrådet.

Men nu i helgen ska vi böka vidare inne i garaget, inte mycket kvar nu. Igår monterade jag ett fiffigt handtag med professionell hjälp av lådsmeden, men jag gjorde mycket själv faktiskt, innan jag fick spunk. Så ni vet.

En sväng till Wadköping

Min vän ställer som sagt ut sina tavlor nu i Wadköpings hantverkarbod. Igår var Moder Tereza och jag där och tog en titt. Jag tycker tavlorna är superfina och har redan paxat några gotländska röda får, så nu tycker jag så klart att ni ska pinna dit. Sofi och tavlorna är där till söndag. Öppet mellan 11-16.

Jag kanske också borde ha en utställning där? Vad vill ni se i sånt fall, en flock färgglada djur kanske, eller har ni andra önskemål så hojta till. Det vore som sagt lämpligt att måla någonting snart. Roligt också förstås. Bli klart garaget, bli klart!

Aja. Dessutom finns det en massa gott på Jeremiabageriet, som om ni inte visste det.  Innan vi gick hem igår så skramlade jag fran två tior så att vi kunde tugga fralla på väggen hem. Gott, gotti, gott, gott!

Fuck Cancer

De flesta gör något för att stödja forskningen av cancer eller skänker pengar till annan välgörenhet. Inte minst offren i Filipinerna just nu. Alla kan göra lite, har du gjort något?

På söndag ska jag och några nära och kära pärla armband som om vi aldrig gjort något annat. Vi ska pärla så många armband att den där cancern kan dra åt helvete fortare än kvickt. För då ordnar nämligen Ung Cancer en pärldag på centrum för hjälpmedel här i Örebro, men även på många andra orter i landet. Kolla in deras hemsida här för att se om du kan hjälpa till. Det är det minsta jag kan göra, ge lite av min tid…

Såhär står det på Ung Cancers hemsida om pärldagarna:
Har ni sett de här färgglada armbanden som det står Fuck Cancer på? Försäljningen av dessa armband är en av de främsta anledningarna till att vi kan fortsätta vår verksamhet och arbeta för att förbättra unga vuxna cancerdrabbades levnadsvillkor.

Detta armband produceras såklart inte av sig självt, utan det är fantastiska människor som hjälper oss att göra dem. Det är tack vare alla dessa ideellt pärlande hjältar som vi kan fortsätta vårt arbete.

Vill du också vara med och hjälpa till?
 Alla är välkomna till våra pärldagar! Det finns ingen åldersgräns utan det är bara att ta med sig familjen, vännerna, grannen, chefen eller kollegorna och komma till oss.
 I gengäld för tiden ni lägger får ni kärlek, fika och en massa nya bekantskaper.

Så tveka inte – kom var med oss och gör skillnad! Kom och pärla med oss!

**********************

Så på söndag mellan 11-15 kan man pärla så att fingrarna blöder på Centrum för hjälpmedel i Örebro. Jag kommer vara där en stund efter lunch, kommer du?

Frank hos barnmorskan

Ja, nu kan man ju tro att jag var till min barnmorska med mamma för att genomgå ytterligare en prickfri besiktning, men se, så var det inte. Jag fick följa med mamma till hennes barnmorska, gnägga om preventivmedel, kolla blodtryck och så det tokigaste av allt, vara med på en undersökning. Urk. Jag vet. Daaah!?

Först trodde jag att jag skulle få krypa runt där inne på golvet, lattja lite med knapparna till sängen, trycka upp och ner ni vet. Det fick jag så klart inte. Jag fick inte ens vara på golvet. Istället satt jag på mammas mage. Märkligt. Mycket märkligt. Men bra för då förstod jag inte riktigt vad det var som ägde rum i den där gäststugan. Men jag fick ett likadant verktyg som barnmorskan, eftersom jag helst ville sno hennes.  Det var snällt förstås. Jonglerade lite med det och sen kastade ner det på golvet ihop med ett efterföljande garv. Bra undersökning.

Och rätt var det var hade gäststugan fått godkänt, jag hade hoppat ner från sängen och lekt vidare med en docka. Mamma, hon var lugn som en filbunke och velig inför preventivmedel, men det är tydligen bra att ha, särskilt om jag inte ska få ett syskon snart. Och det är jag inte alls särskilt sugen på, jag väntar gärna nått år eller två så jag åtminstone kan lära hen allt jag kan, nog för att jag kan en hel del nu, men fatta sen.

Så om ni senare undrar varför jag kan berätta om undersökningar där man får sitta på magen, så vet ni varför nu…

Det rosa skenet

Makalöst

Äsch. Jag höll mig till mina säkra kort, som ni ser. Inget porträttfotografi idag inte. Dessutom skulle jag sett ut som ett mähä, blev heltokigt med sömnen inatt, somnade på golvet bredvid Franks säng och vaknade för att det var lite hårt. En extrasäng kanske inte vore så dumt. Haha.

För att pigga till mig träffade jag bästa Lena och sen gick vi för att fånga solen innan den återigen gömde sig bakom de gråa molnen. Och nog lyckades vi allt. Hela himlen var alldels rosaröd. Magi när den är som bäst. Det är verkligen så vackert att man får dåndimpen. Det regnade lite lätt, så på ena sidan hade vi soluppgången och på andra sidan en regnbåge. Fingrarna blev som vanligt till pinnglass, men allt för konsten, ni vet.

Nu däremot hoppas jag att Frank är lite trött så att jag också kan få slumra till lite på soffan, det vore nämligen inte så dumt. Hoppas att ni har en skön torsdag trots regn och gråa toner, men i morse, då var det minsann vackert såininorden!

Kram so long!

Kotz konst

I lördags när regnet började ösa ner så var jag i ett skönt varmt hus på landet och fotograferande ovanstående familj. Dock känner jag mig inte så vass på familjefotografering än, inte på porträtt överhuvudtaget, men då är jag extra tacksam att jag får öva lite på den här fina familjen. Och efter gårdagens premiäravsnitt av ”Alla är fotografer” så ska jag nog kunna kamma till mig och bli ännu bättre. Såg ni det? Roligt och lärorikt. En fotoserie med Henrik Schyffert och Johan Rheborg. Kolla in det, SVT 1 eller SVT play. I går var alltså första avsnittet.

Jag önskar mig redan nya objektiv och en fotostudio. Är det verkligen ett garage vi har byggt, frågade jag Jocke, jag tyckte nog att hans svar var lite svävande. Haha. I mitt huvud kommer ju den där byggnaden användas till allt möjligt kreativt, allt från festlokal och fotostudio till garageband och däckbyte…

Nåväl. Jag tror att jag ska prova fota mer porträtt redan idag. Kanske att Frank ska få bli pepparkaka eller att jag ska göra en Schyffert och utforska mig själv mer. För det här med att ta kort på naturen, tjusiga soluppgångar och inte så levande ting som interiörer, det är inte riktigt lika avancerat.

Anyway. Förutom familjefotograferingen passade jag på att ta kort på Sofis målningar, som ni ser och vill man se mer av dem så är det bara att pinna till Wadköping och Hantverkarboden där de just nu hänger i all sin glans. Gå dit vetja. Det ska jag också göra, strax innan eller efter min övning i porträttfoto…

Hej så länge!