Samlar på morgnar

Nerfallna höstlöv ser ut som uppkäftiga grodor på vår väg. Ju högre solen stiger ju fler människor möter vi. Först är det bara Frank och jag tillsammans med älvorna som dansar över Svartån och i svackor. Spindelnäten som bildar ett virrvarr så långt ögat kan nå, gässen som hörs på avstånd och en mossig farbror på en trädstam som liknar Ebbot Lundberg. Drömmar om fiskelycka på en brygga, kossorna som i stillhet äter frukost och flugan som har morgonstund på en maskros så rund.

Jag samlar på magiska morgnar. Spindelnät i motljus och spegelblanka sjöar. Känner mig som Bröllopsfotografen när jag skjuter från höften och svassar fram med kameran i högsta hugg.

Försöker vässa mitt minne och komma på vad fågelarterna heter, snicksnackar lite med tidiga skådare som tar sin frukostmacka vid Oset. Kärrsnäppa, strandpipare och brushane. Träffar en Bengt som röker pipa och en snubbe som fick syn på en enkelbeckasin, eller var det en dubbel. Hur som helst så var han tvungen att ta en stöt av elstängslet för att få fatt i fågeln. Du förstår att de är inte så vanliga såhär på hösten. Den där enkla eller dubbla beckasinen.

Enstaka svalor tar följe med sensommarens morgonsol trots att termometern bara visade fem grader i morse. Nu, tre timmar senare är det kyligt i skuggan men skönt i solen på förstukvisten och benvärmarna känns aningens överflödiga.

Och just nu känns det som om det inte gjorde så mycket att Frank levde rövare i kiosken i natt, för med en sånhär morgon tror jag nog att den här onsdagen kommer bli utmärkt. Fast det är klart, varje chans till vila kommer jag ju ta.

Hoppas att ni får en utmärkt onsdag!

 

Sex sidor charm…

Jamen, expediten på Pressbyrån hade ju inte ens hunnit fått upp packen med tidningar när Frank och jag stövlade in där i förmiddags och scannade av tidningshyllan. Det låg en inplastad bunt på golvet och jag förklarade att jag letade efter ”Älskade hem”, att den skulle komma ut i dag eller i alla fall när som helst. Hon suckade till och sprättade upp en bunt, slet fram ett rykande färskt exemplar och begav sig till kassan. I samma veva upplyste jag henne om att jag gärna ville ha tre ex. Suck och stön, morgonbön.

Nog fick jag köpa tre allt. Lite motvilligt kanske, men jag var glad som om det vore min födelsedag. Egentligen hade jag velat säga till henne att jag är med i tidningen, hallå, titta så fint, här bor jag.

Men jag nöjde mig med ett leende, rullade ut Frank genom skjutdörrarna och satte mig på första bästa parkbänk för att se hur reportaget blev och vilka bilder som var med.  Sex sidor charm. Ha. Mallig som få. Så mallig att jag nästan gjorde hoppsasteg hela vägen hem, men eftersom jag inte ville riskera att uppfattas som en toka helt och hållet stoppade jag ner tidningarna i vagnen och gick med ordinarie gång hemåt. Alltså lite som Elaines fuldans på Seinfeld.

Jag tycker så klart att bilderna är superfina och texten bra. Bilderna har fotograf Karin Foberg tagit, hon kan det där hon. Jocke undrar dock hur man kan visa en bild på huset med det gamla taket, haha. När bilderna togs var det ju det gamla taket. Inte mer med det, typiskt snickarseende på den mannen.

Är det någon av er som köpt tidningen och i sånt fall, vad tyckte ni om reportaget?

 

Älskade hem

God morgon!
Nu har ju den här följetongen om tidningsreportaget varit lite som att varna om vargen, men nu är det sant. I dagarna kommer ovanstående nummer av Älskade Hem ut och jag törs nog säga att det är vårat hem som står för rubriken ”lekfull charm i 20-talsvillan”.

Så om ni som sagt inte har fått nog av vårat hem innan så pip i väg och köp tidningen. Och om ni tror att vi alltid har magasinfint så är det förstås inte sant, vi har det precis som de flesta med högar av tvätt, spretiga buntar med post och leksaker lite högt och lågt. Men det visste ni säkert redan.

Nu ska Frank och jag ut och gå och förhoppningsvis få fatt i ett ex.
Hej så länge!

 

Istället för kladdkaka

Nu på kvällen hade jag besök av mina bästa före detta kollegor och dagens plan var att jag skulle slänga ihop en kladdkaka till mina gäster. Det gick inte alls. Först skulle jag snabbstäda hemmet eftersom hela huset skvallrar om garagebygge, dvs. skitiga golv och grus i hörnen. Och sedan fixa kakan.

När jag skulle börja städa möttes jag av Franks vinst i sovrummet och tänkte att där kan den där hängaren inte stå mitt i allt och glänsa. Är det Franks så borde den ju stå i hans rum. Så då började jag rådda om där inne, möblera om och titta på belysning och hängare från olika vinklar och vrår. Som Ernst ni vet.

Klockan bara rusade iväg och rätt vad det var hade Frank somnat till ljudet av dammsugaren, hängaren hade fått en ny plats och sängen blivit ställd åt andra hållet. Jag var nöjd med resultatet men någon kladdkaka blev det inte, däremot en sväng till BVC för lite info om infektioner och barnsäkerhet, tror ni jag får godkänt i Franks rum?

Och sen, sen kom Player E och Leader L med sina glada humör, en falafel i bröd och raska steg. Så vi åt mat och sedan gick vi en finpromenad runt Rävgången och det var så fint att jag förbannade mig själv över att jag inte tog med kameran, för jag tänkte att jag inte skulle sinka takten. Dum tanke. Men ack så fin kvällspromenad med bästa sällskapet.

Så istället för kladdkaka blev Franks rum städat, och det är väl inte så illa pinkat det.

 

Vandaliserad kiosk

Ja, nu ska ni få höra på tokigheter. Nu för tiden har som sagt mjölkkiosken begränsade öppettider och endast nattöppet. Mycket märkligt det där, men tydligen är efterfrågan störst då, så ett tag till får vi väl ställa upp på det, tuttarna och jag.

För inte alls så länge sen sov min kund nästan hela nätterna, han vakande och knackade på luckan lite försiktigt runt femsnåret, beställde in ett stort glas för att sedan somna på bardisken. Det var tider det. Haha.

Men nu, nu kan det vara ett himla dunkande på luckan i jämförelse mot innan, men fortfarande helt okej för kioskinnehavaren, även om ni säkert förstår att det är skönt att hålla stängt på nätterna. För nu ska det drickas shots i tid och otid. Egentligen skulle jag väl bara kunna servera en napp för att begränsa öppettiderna, men ni förstår att jag är lite emot napp om det inte behövs så istället är det som det är just nu och jag är nattnapp. Jag inbillar mig nämligen att min kund håller på att få tänder och därför har lite fuffens för sig.

Fast jag överväger förstås att ha ett personalmöte med tuttarna om det verkligen är såhär de vill jobba, om de har något annat förslag till förbättring eller om de helt sonika tycker att deras arbetsmiljö är fullt acceptabel.

Dessvärre har den ena luckan blivit vandaliserad. För igår när min kund kom och knackade på, beställde in ett glas med sugrör och började suga, då sved det till som bara den och kändes lite märkligt. Jag tänkte bara att det blivit lite galet eftersom det ändå var några timmar senast kiosken var öppen, och lät därför min stammis dricka i godan ro. Trodde jag ja. För när jag vakande så visade det sig att det var klotter precis bredvid sugröret, den lilla stammisen hade gjort ett sugmärke! Ett sugmärke. Moget, verkligen moget.

Hujedamig, inte konstigt då att det sved till och kändes märkligt. Om kiosken ska vara öppen i natt visar sig, men då ska jag se till att ordningen är återställd så att ingen mer vandalisering förekommer.
Så det så. God natt.

 

Den där homestylingen

Den där stylingen som jag gjorde hemma hos Sven, den var inte för någon tidning visade det sig, utan det var för en försäljning. Så är det månne någon av er som letar efter en finfin villa i natursköna Ekeby-Almby så finns ovanstående goding till försäljning. Dock inte med mina saker och heller inte med Sven, men ni vet, är det så att ni redan har ett hem men känner att ni behöver en Sven eller lite tips på stil och så, då är det bara till att säga tuppenja!

Och rim, är det någon som behöver ett rim, ja, då ställer jag upp på det med. Exempelvis så skrev jag ett tal på rim till min bästa ölandstok vars brorsa gifte sig igår. Ha. Jag blir förvånad själv, vad mycket jag kan. Lotta på bråkmakargatan och jag. Undra om det har något att göra med att vi har en gräsmatta full av fyrklöver…

Nej men okej, jag slutar svamla nu. Men vill ni se mer av det fina hemmet så kolla in här bara, den riktiga visningen är den 29:e september.
Kom och köp!

 

Doktor Rand

Igår när vi höll på och arbetade som värst och Frank tog en stödvila i vagnen efter en promenad med grannen så ringde våra kära vänner och frågade om vi ville komma och äta. Hallå, om vi ville. De hade inte kunnat bli mer lämpligt. Två utarbetade garagejobbare som inte var särskilt sugna på att laga mat och en liten parvel som gärna ville åka på galej till vilda västern.

Så efter en snabbdusch för att bli av med de värsta sågspånen så begav vi oss till väster. Och Frank och jag hade klätt upp oss i våra finaste hyggedräkter som w:form sytt åt oss, som bananer i pyjamas. Men ack så skönt. Franks är fortfarande lite stor men den klär honom, det må jag säga, särskilt när han är doktor Rand, eller vad tycks?

Och vad vi åt, förutom chokladpudding. Jo vi fick lövbiffsrullader med rotfrukter i ugn, en flicknäve stekta kantareller på en spegel av brunsås. Det ni. Här snackar vi lördagslyx. Inte så konstigt eftersom vi fick nöjet att äta hos de bästa vilda västernlirarna.

Men idag blev det radhusbiff som Jocke kallar det, blodpudding med lingonsylt. Succé för hela familjen.
Så ni vet.

 

 

Hyr en pensionär

Alltså, hyra en pensionär är inte så dumt, det måste jag säga. Det bästa är förstås om du har minst en pensionär i din närhet som är nöjd med att få lönen i umgänge med förslagsvis sina barn och barnbarn, gärna en bit mat och en stödvila på valfri schäslong.

Då behöver du nämligen inte hyra någon utan bara fråga snällt om de, pensionärerna kan tänkas hjälpa till med diverse sysslor en söndag som idag. Och mina i särklass bästa pensionärer, dvs. Karlssons catering och alltiallo kom till oss idag. Mamma busade med Frank, pappa slet sig svettig som hantlangare under tiden som jag sågade panel till Jocke som skruvade upp dem. Benny var också här och fortsatte med sitt terapiarbete, tvättning av de gamla tegelpannorna.  Värsta bästa arbetslaget.

Så nu har den andra långsidan av garaget fått panel, ena gaveln har fått ett fönster och lite panel och resten av virket ligger i garaget eftersom pappa Pohlman lever med sitt smeknamn och på minuten nästan kunde säga när regnet skulle falla. Jäkla bra egenskap det där, att ha ett genuint intresse för väderleksrapporten.

Summan av denna söndag, so far, är hyr en pensionär om du kan, de kan nämligen mer än vad man kan tänka sig och de är ena jäklar på att ställa upp när det som bäst behövs.

Tusen tack igen för all hjälp vi får, ni är fantastiska på alla sätt och vis!
Men nu ska jag duscha av mig sågspånet på huvudet innan de växer fast i mina gråa hår. Haha.

Ha en fortsatt fin söndag vetja!

 

Jobba, jobba, jobba

Nog går det undan med garaget allt. Nu är taket tätt och vi har fått på panelen på väggen som är mot huset. Eftersom taket är tätt så är det ingen brådis med att få på takpannorna så under tiden som en av våra bästa hjälpredor, Benny, tvättar tegelpannor så ser Jocke och jag till att få på panelen. Det är mest Jocke förstås, men i dag har jag minsann varit den bästa hantlangaren.

Jag har häftat fast vindduk (eller vad det kan tänkas heta) på det som ska bli väggen ovanför porten och sen har jag sågat både med sticksågen och den stora klingan för att hjälpa min kära man och jag känner mig så jävla bra för att jag kan sånt där och vill lära mig ännu mer. Jocke frågade om jag kunde såga med sticksågen, då tog jag en liten brädbit, satte på sågen och sågade biten mitt itu, svar, ja nu kan jag det. Sen var det bara till att fortsätta. Tur att inte Alfons pappa var här och predikade, då kanske det inte hade blivit någon helikopter.

Och den här panelen, den är grundmålad så bra att det inte heller är någon brådska att få på samma färg som på huset, bara det känns ju som en seger. För även om sensommaren är fantastisk så kommer den inte hålla i sig i en evighet och det är inte jätteroligt att måla när det börjar bli kyligt och jävligt. Med andra ord, bra val.

Och ja, självklart är Frank med. Om han inte sover så sitter han i vagnen och vill han inte sitta där så får vi gå och titta på grannens höns och blir det för tråkigt så går det bra att få på sig ett par mockasiner, hoppa i gåstolen och köra några varv i garaget. Perfekt.

Så nu vet ni hur läget ligger och imorgon fortsätter jag såga och Jocke skruva.
Heja, heja!
God natt!

 

Kärleksfull livskvalité

Igår var vi på Naturens Hus igen, Frank och jag. Fast den här gången tillsammans med pappa Pohlman och mamma Ulla och beställde in maten precis innan övriga gäster dundrade in. Så den här veckan har jag provat hela deras meny, dessvärre hade de glömt att krydda soppan när Elenor och jag var där, så när vi skulle äta den var det lite mer som en ”leksoppa”, som Elenor benämnde den. Men när soppan väl var kryddad hade vi redan moffat i oss varsin utsökt sallad istället, en sallad som mamma åt igår, ser god ut eller hur? Det var en valnötssallad med gravad forell samt en honungsvinegrette.  Vattnas i munnen minsann.

I går åt pappa Pohlman och jag småländska isterband med persiljestuvad potatis samt färska rödbetor, det var också gott, men jag tycker ändå att salladen var godast. Frank åt lasagne och drämde sin leksak i bordet, drack lite vatten ur glas och busade med mormor och morfar.

Med andra ord var det en fin fredagslunch med extra kärleksfull livskvalité, tack så väldans mycket för det mamma och pappa!